De långsiktiga effekterna av miljöfaktorer vid livets början har rönt mycket uppmärksamhet inom den nationalekonomiska forskningen. Fortfarande är det dock ovanligt att en sådan analys bygger på policyvariabler. I denna uppsats undersöker vi kort- och långsiktiga hälsoeffekter av eftervård vid födslar. Studien, som baserar sig på information om introduktionen av fri spädbarnsvård i Sverige på 1930-talet, visar att vården gav upphov till betydande hälsoförbättringar.
Varje år dör enligt WHO över 3 miljoner barn till följd av komplikationer i samband med födelsen. De allra flesta av dessa barn föds i världens utvecklingsländer. Höga ohälsotal för barn och en hög barnadödlighet är några av vår tids största misslyckanden. Som ett gensvar relaterar två av FN:s millenniemål till allmän tillgänglighet på reproduktiv hälsovård.
Samtidigt finns lite forskning om de kausala effekterna av spädbarnsvård, inte minst har vi begränsad kunskap om de långsiktiga hälsoeffekterna. En utvärdering av effekterna av spädbarnsvård är av stort intresse med tanke på dess potential att åstadkomma långvariga förbättringar i människors liv.
Goda möjligheter att fastställa orsakssamband
I denna studie undersöker vi sambandet mellan spädbarnsvård och livslängd. Specifikt använder vi oss av ett unikt datamaterial över individer födda i Sverige i början av 1930-talet där vissa barn omfattades av en försöksverksamhet som gav dem tillgång till helt fri vård under det första levnadsåret.
Den fria spädbarnsvården hade flera viktiga inslag: service som erbjöds vid särskilda lokala hälsokliniker, information till nyblivna mödrar om hur de skulle ta hand om sitt barn samt hembesök i familjer med nyfödda barn.
Försöksverksamheten genomfördes som ett experiment i sju medicinalläkardistrikt runt om i landet mellan den 1 oktober 1931 och den 30 juni 1933, och var en föregångare till det rikstäckande införandet av motsvarande välfärdstjänster från 1937. För att studera spädbarnsvårdens effekter använder vi en matchningsteknik där vi jämför de utvalda hälsodistrikten med likartade geografiska områden.
Vidare samlar vi in information om alla som föddes i dessa olika områden under åren 1930−34. Sammantaget ger detta oss ett datamaterial med närmare 25000 individer från mer än 110 församlingar över hela landet, där vissa omfattades av försöksverksamheten och andra inte.
Ökad överlevnad och livslängd i försöksområdena
Våra resultat visar att den fria spädbarnsvården gav upphov till betydande hälsoförbättringar. De barn som föddes i områden som omfattades av försöksverksamheten överlevde spädbarnsåren i högre utsträckning än de som inte hade tillgång till fri vård av samma slag. Risken för spädbarnsdödlighet minskade med 23 procent för individer som omfattades av programmet.
Försöksverksamheten gav även upphov till förbättringar i form av ökad livslängd bland dem som överlevde spädbarnsåren. Resultaten tyder på 6,5 procent minskad dödlighetsrisk vid 75 års ålder.
IFN Working Paper nr 1124, "Infant Health and Longevity: Evidence from a Historical Trial in Sweden", är författat av Sonia Bhalotra, University of Essex, Martin Karlsson, University of Duisburg-Essen, och Therese Nilsson, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta Therese Nilsson, therese.nilsson@ifn.se, om du vill veta mer.
