Jobbpolarisering innebär att efterfrågan på låg- och högkvalificerad arbetskraft ökar, medan den minskar för mellankvalificerade. I denna studie undersöks om jobbpolarisering även förekommer inom företag, vilket resultaten tyder på.
Det finns en omfattande internationell forskning som funnit evidens för ökad jobbpolarisering. Den finns dokumenterad för ett stort antal länder, som trots betydande skillnader sinsemellan har uppvisat ökad sysselsättning för yrken med relativt höga och relativt låga löner, i kombination med minskad sysselsättning för yrken däremellan, främst olika tjänstemannayrken.
Forskningen kring jobbpolarisering bygger på att lönefördelningen antas spegla skillnader i arbetskraftens kvalifikationsgrad. Flera orsaker har förts fram för att förklara denna utveckling. Tre uppmärksammade förklaringar är: (1) skillnader i vilka typer av arbetsuppgifter som ingår i olika jobb, t.ex. grad av rutinmässighet (2) olika risk för utlokalisering av jobb utomlands, s.k. offshoring, och andra effekter av globalisering och (3) olika exponering för förändrad relativ arbetskraftsefterfrågan p.g.a. teknologisk utveckling, inklusive digitalisering.
Företagens betydelse har inte studerats tidigare
Hittills har forskningen om jobbpolarisering inte tagit hänsyn till hur företag som arbetsgivare påverkar denna process. Detta innebär att företagens påverkan på det observerade jobbpolariseringsmönstret saknas i den empiriska litteraturen. I denna studie används detaljerade data på företag och anställda för perioden 1996-2013 i Sverige för att undersöka företagens roll i den senaste tidens utveckling mot en alltmer polariserad arbetsmarknad. Kan vi finna belägg för jobbpolarisering även inom företag?
Ett andra syfte med denna uppsats är att analysera bidraget från de olika förklaringarna till jobbpolarisering. Vi undersöker hur digitalisering, risk för offshoring och ökad efterfrågan på icke-rutinartade arbetsuppgifter relaterar till jobbpolarisering.
Ökad efterfrågan på kvalificerad arbetskraft en viktig faktor
Den empiriska analysen indikerar att jobbpolarisering förekommer inom företag. Detta innebär att den utveckling på landsnivå som påvisats i många länder även finns inom företag över tiden. Dekomponering av resultaten visar även att förändringar både inom företag och mellan företag över tiden är av betydelse för den aggregerade utvecklingen av jobbpolariseringen.
Slutligen visar analysen att en ökad relativ efterfrågan på icke-rutinartade arbetsuppgifter, bl.a. till följd av teknologisk utveckling, förefaller vara av störst betydelse för utvecklingen mot en mer polariserad arbetsmarknad. Men även ökad digitalisering och offshoring har haft en inverkan på utvecklingen.
IFN Working Paper nr 1123, ”Job Polarization, Job Tasks and the Role of Firms”, är författat av Fredrik Heyman vid Institutet för Näringslivsforskning. Vill du veta mer? Kontakta Fredrik Heyman på e-post fredrik.heyman@ifn.se.
