I denna studie undersöks hur internationell handel kan jämna ut volatiliteten i global livsmedelsproduktion. Vi finner att export och import är allmänt okänsliga för variation i jordbruksproduktion. Dessutom sjunker importpriserna när importlandet minskar sin produktion, vilket tyder på ökad import av lågkvalitativa livsmedel eller stordriftsfördelar i internationell livsmedelstransport.
Framtida klimatförändringar väntas leda till större vädervariationer där extrema händelser som torka och översvämningar blir både vanligare och mer påtagliga.
Eftersom jordbruksproduktion är mycket känslig för vädervariationer, kan detta väntas leda till större variation i denna produktion. Ökad sannolikhet för extrema väderförhållanden kan orsaka fortsatt volatila livsmedelspriser i framtiden.
I denna studie utforskar vi betydelsen av internationell handel för att hantera den årliga variationen i jordbruksproduktivitet. Vi använder detaljerade data på bilaterala handelsflöden för flera exportländer, importländer och livsmedelsråvaror 2000–2011. Vi analyserar också Sveriges livsmedelsimport med hjälp av svenska data.
Minskad produktion kompenseras inte fullt ut av ökad handel
Resultaten tyder på att internationell handel är okänslig för förändringar i utbudet av livsmedelsråvaror. Om produktionen exempelvis minskar med 10 procent i ett land så ökar importen med knappt 5 procent. Denna respons är förhållandevis låg med tanke på att handeln utgör en bråkdel av ländernas produktion.
Således kompenseras inte produktionschocker till fullo via internationell handel. Detta tyder på att det finns betydande handelsfriktioner, att konsumenter är benägna att byta till andra livsmedelsråvaror eller att inhemsk lagring hjälper till att jämna ut utbudet.
Import till lägre priser vid dålig skörd
Vi utforskar också effekten av produktionschocker på importpriser. Det visar sig att importpriser faktiskt sjunker när ett land har en negativ produktionschock. Detta nya resultat går emot den allmänna uppfattningen att inhemska livsmedelspriser ökar när produktionen minskar.
En möjlig förklaring är att länder importerar mer av billiga och lågkvalitativa livsmedel när den inhemska skörden är otillräcklig. Stordriftsfördelar i internationell livsmedelstransport kan också vara en orsak till prismönstret som vi finner. Detta mönster finns även för svensk import.
Underlätta internationell handel!
Resultatet att volymen på internationell handel har varit okänslig för variation i livsmedelsproduktionen pekar på att mer kan göras för att underlätta handel av livsmedelsråvaror. Så till exempel kan tullar och andra handelshinder minskas.
IFN Working Paper 1107, "Productivity Shocks, International Trade and Import Prices: Evidence from Agriculture", är författat av Shon Ferguson, Institutet för Näringslivsforskning, och Johan Gars, Kungliga Vetenskapsakademin. Vill du veta mer? Kontakta Shon Ferguson på shon.ferguson@ifn.se.
