Hur påverkar regleringar av ett lands finansmarknad inkomstfördelningen? I denna studie undersöks fördelningskonsekvenserna av ett antal snabba avregleringar och effektiviseringar av den finansiella sektorn i Storbritannien och Japan under 1980- och 1990-talen. Höginkomsttagarnas inkomster i dessa båda länder jämförs med höginkomsttagares inkomster i liknande länder där ingen motsvarande finansiell avreglering ägde rum.
Resultaten visar att inkomstandelen hos de rikaste tio procenten ökade betydligt mer i Storbritannien och Japan än i andra länder under åren efter reformen. Huvudförklaringen verkar vara att löneökningarna är större i finanssektorer som är avreglerade.
Den finansiella sektorn förknippas ofta med rikedom, och möjligheten att snabbt tjäna mycket pengar. Huruvida en friare finansmarknad leder till ännu större sådana vinster eller till högre effektivitet och mindre marginaler är fortfarande en öppen fråga.
Det är svårt att undersöka detta samband genom att studera historiska avregleringar. Inkomstfördelningen i landet kan nämligen påverkas av många andra faktorer än avregleringen. Vi angriper detta mätproblem genom att jämföra inkomstfördelningens utveckling i länder som har avreglerat sin finanssektor med motsvarande utveckling i länder utan finansiell avreglering.
Analys av Storbritanniens och Japans superavregleringar
Vi studerar effekten av storskaliga, snabba avregleringar, så kallade Big Bangs, i Storbritannien (1986) och Japan (1998-1999) genom att skapa så kallade syntetiska kontrollgrupper. Dessa utgörs av ett antal länder som i ett vägt genomsnitt är så lika Storbritannien och Japan som möjligt utifrån ett antal bakgrundsvariabler och som har haft samma utveckling av toppinkomstandelar under åren före avregleringarna.
Metodens bakomliggande antagande är att om inte avregleringen hade gjorts så hade utvecklingen i landet vi undersöker sett ungefär likadan ut som utvecklingen i den syntetiska kontrollgruppen även efteråt. Om utvecklingen efteråt skiljer sig mellan grupperna tyder det på att avregleringen har haft en effekt.
Inkomstandelarna i toppen ökade efter avregleringarna
Vårt huvudresultat är att de rikaste inkomsttagarnas andel av inkomsterna ökade snabbare i länderna med finansiell avreglering än i deras jämförelsegrupper. I Storbritannien ökade topptiondelens inkomstandel med 20 procent mer än i jämförelseländerna och i Japan ökade den med 15 procent.
En närmare analys av inkomsttagare inom den rikaste tiondelen visar att i Storbritannien var det främst den undre halvan som stod för ökningen, medan båda halvorna bidrog ungefär lika mycket till ökningen i Japan. Bland de rikaste fem procenten var det framför allt de med inkomster under den rikaste procenten som ökade sin inkomstandel.
Tidigare studier har visat att anställda inom den finansiella sektorn utgör en betydande del av de rikaste tio procenten av befolkningen, samt att löner i dessa yrken snabbt ökat i samband med avregleringar av sektorn. Därför är vår hypotes att ökningen av toppinkomster i Storbritannien och Japan vid tiden efter avregleringarna kan förklaras av högre löner inom finanssektorn, snarare än av högre avkastning på kapital eftersom en sådan effekt främst skulle synas i den allra högsta toppen av inkomstfördelningen.
IFN Working Paper nr 1106, "Does Financial Deregulation Boost Top Incomes? Evidence from the Big Bang", är författat av Julia Tanndal, Brown University, och Daniel Waldenström, Uppsala universitet och IFN. Kontakta Daniel Waldenström, daniel.waldenstrom@psemail.eu, om du vill veta mer.
