I denna studie utvärderar vi i vilken utsträckning det är effektivt att reglera etablering av nya dagligvarubutiker för att säkerställa ett brett utbud av butiker. Vi finner att det är samhällsekonomiskt fördelaktigt att fler nya butiker etableras, särskilt i kommuner med tillräckligt stor efterfrågan.
Under lång tid har det skett en utveckling mot färre men större dagligvarubutiker. Plan- och bygglagen ger kommunerna rätten att bestämma om, och i så fall var, nya butiker får etableras. Syftet med denna studie är att analysera hur regleringen av nya butiker påverkar priser, vinster, marknadsstruktur och välfärd i svensk dagligvaruhandel.
Motiv för regleringar av nya butiker
Ett motiv bakom regleringar av nya butiker är att säkerställa att konsumenterna erbjuds ett brett utbud av butiker och produkter. Ur samhällsekonomisk synvinkel är det inte självklart i vilken utsträckning etablering av nya butiker bör regleras. Bland annat beror det på hur konsumenter värderar olika typer av butiksformat. En mindre strikt reglering leder till lägre butikskoncentration och priser. Samtidigt får fler butiker betala etableringskostnader och befintliga butiker riskerar att ersättas med nya butiker som vinner marknadsandelar. Sammantaget är effekten på samhällsekonomin en öppen empirisk fråga som vi belyser i denna studie.
Data tillåter detaljerade analyser
Studien använder detaljerade data över alla dagligvarubutiker i Sverige under perioden 2001-2008. Därtill använder vi årlig prisinformation för en varukorg för ett urval av butiker. En sådan kombination av data är sällsynt och möjliggör detaljerade analyser av marknadsförhållanden och regleringar.
Beräkningar av samhällsekonomisk vinst
En nyhet med studien är att vi teoretiskt och empiriskt analyserar efterfrågan och utbud på den svenska dagligvarumarknaden över tiden. Först undersöker vi hur konsumenter väljer att handla i butiker med olika profil. Sedan analyserar vi hur butiker konkurrerar med varandra genom priser och genom etablering på och utträde från lokala marknader.
Vi beräknar det så kallade konsumentöverskottet, som visar skillnaden mellan hur mycket konsumenterna är villiga att betala och vad konsumenterna faktiskt betalar. Vidare beräknar vi producentöverskottet, som visar butikernas vinster men som bortser från andra faktorer av regleringen som exempelvis ökad trafik, sämre miljö eller färre jobb. Konsument- och producentöverskotten ger ett mått på välfärd eller den samhällsekonomiska vinsten.
Hur påverkas välfärden av regleringar av nya butiker?
Den teoretiska modellen och de empiriska skattningarna används för att simulera förändringar i priser, butiksstruktur, vinster, konsumentöverskott, producentöverskott och välfärd när vi inför hypotetiska förändringar i regleringen. Resultaten visar att välfärden i genomsnitt ökar av att man tillåter fler butiker att etableras, vilket leder till lägre priser och bättre utbud för konsumenterna. Framförallt är detta tydligt på marknader som har tillräckligt stor efterfrågan för att nya butiker ska kunna etableras och verka effektivt.
Resultaten visar också att välfärden i genomsnitt sjunker om kommunerna skulle begränsa etableringen av stora butiker ytterligare. Vi inför en sådan förändring genom att i modellen höja etableringskostnaderna för stora butiker eller genom att låta alla stora butiker betala licensavgifter för att verka på en marknad.
IFN Working Paper 1102, "Entry Regulations, Welfare and Determinants of Market Structure", har författats av Florin Maican, Göteborgs universitet och IFN, och Matilda Orth, IFN.
