Vi studerar effekten av positiva förmögenhetschocker i form av lotterivinster på individers och hushålls arbetsutbud. Lotterivinster leder till en modest men permanent minskning av arbetsinkomster, vilket främst förklaras av färre arbetade timmar.
En central fråga för den ekonomiska politiken är hur personer anpassar sitt arbetsutbud när deras förmögenhet eller framtida inkomster ändras. Trots en mycket stor litteratur saknas dock konsensus om hur förändringar i förmögenhet eller framtida inkomster påverkar arbetsutbudet. Ett viktigt skäl till detta är att det är svårt att särskilja effekten av förmögenhetsförändringar från andra faktorer.
I den här uppsatsen använder vi data från tre svenska lotterier för att uppskatta effekten av förändrad förmögenhet på individers och hushålls arbetsutbud. Genom att använda slumpmässigheten i lotterivinster kan vi uppnå en högre grad av tillförlitlighet än tidigare studier. Även om de som spelar på lotterier inte utgör ett fullständigt representativt urval av befolkningen, framstår skillnaderna gentemot befolkningen i stort som små vad det gäller socio-ekonomiska karaktäristika.
Lotterivinster leder till en blygsam minskning i arbetsinkomster
Vi finner att personer som vinner på lotteri minskar sitt arbetsutbud redan samma år som de vann. Minskningen är modest – arbetsinkomsten före skatt sjunker med ungefär 1 krona per 100 kronor i vinstsumma – men kvarstår även 10 år efter lotterivinsten. Den lägre arbetsinkomsten beror främst på att lotterivinnare arbetar färre timmar, men det finns även visst stöd för att lönen sjunker.
Däremot finns inga tecken i våra data på att lotterivinnare byter bransch, yrke, eller arbetsplats. Till skillnad från ett antal tidigare studier finner vi heller inte att lotterivinster ökar benägenheten att bli egenföretagare.
Vi använder våra estimat för att estimera en enkel livscykelmodell. Modellen implicerar att lotterivinnare spenderar mellan 5-20 procent av vinsten på att minska sitt arbetsutbud beroende på ålder vid vinsttillfället. Yngre vinnare spenderar en större andel på att minska sitt arbetsutbud.
Makar till lotterivinnare arbetar också mindre
Vi studerar även hur lotterivinster påverkar arbetsutbudet hos personer som är gifta med en lotterivinnare, men som inte själva vann på lotteri. Makar som inte själva vann minskar sitt arbetsutbud med ungefär 35 procent av vad vinnarna gör, oavsett om det är mannen eller hustrun som vinner på lotteri.
Detta innebär att vi underskattar effekten av förmögenhetsförändringar genom att enbart studera vinnarna. Det innebär även att vi kan förkasta en teori som säger att makar delar hushållets resurser lika.
Working Paper nr 1094, ”The Effect of Wealth on Individual and Household Labor Supply: Evidence from Swedish Lotteries”, är författat av David Cesarini, New York University, NBER och IFN, Erik Lindqvist, Handelshögskolan i Stockholm och IFN, Matthew Notowidigdo, Northwestern University och NBER samt Robert Östling, Institutet för Internationell Ekonomi vid Stockholms universitet.
