Vi studerar effekten av förmögenhetschocker i form av lotterivinster på aktieinnehav. Lotterivinster ökar sannolikheten att äga aktier, men effekten är mindre än förväntat utifrån ekonomisk teori.
Enligt klassiska livscykelmodeller över konsumtion och sparande bör samtliga hushåll investera en del av sina tillgångar i aktier. I praktiken avstår dock en betydande andel av svenska hushåll från att investera i aktiemarknaden.
Framför allt avsaknaden av aktieinnehav bland förmögna hushåll är svår att förklara utifrån ekonomisk teori.
Data från tre lotterier
I denna uppsats använder vi data från tre svenska lotterier för att skatta den kausala effekten av förmögenhet på deltagande på aktiemarknaden.
Fördelen med att använda lotterier är att vinstsumman är slumpmässig för personer med samma antal lotter. Genom att jämföra utfallen för personer som vunnit stora summor med personer som vunnit småbelopp eller inget alls – men haft samma antal lotter vid samma tillfälle – kan vi uppskatta den kausala effekten av förmögenhet.
En annan fördel med våra data är att den stora totala prissumman – över tre miljarder kronor – gör att den statistiska osäkerheten i våra skattningar är liten.
Lotterivinster ökar sannolikheten att äga aktier…
Vi finner att en lotterivinst om 1 miljon kronor ökar sannolikheten att äga aktier med 4 procentenheter. Effekten är omedelbar och stabil över tiden. Ökningen i aktieinnehav drivs enbart av personer som inte hade några aktier innan de vann.
Effekten på deltagande är större för personer med universitetsutbildning, låga inkomster och som vann året efter ett år med positiv avkastning på Stockholmsbörsen. Dessa mönster stämmer väl med ekonomisk teori.
…men inte så mycket som förväntat utifrån ekonomisk teori
Oavsett vilken grupp vi studerar gäller dock att effekten av lotterivinster inte är så stark som den ”borde” vara utifrån ekonomisk teori. Vi visar att en rad olika kalibreringar av en enkel livscykelmodell förutsäger betydligt större effekter av förmögenhetschocker än vad vi finner i våra data. Vi använder också livscykelmodellen till att uppskatta hur stor kostnaden för att inträda och vara kvar på aktiemarknaden måste vara för att matcha våra empiriska resultat.
Denna analys tyder på att kostnaden för att inträda på aktiemarknaden är mycket hög (mer än 1 miljon kronor) för minst hälften av de hushåll som inte deltog på aktiemarknaden innan de vann på lotteriet. Denna kostnad ska inte tolkas bokstavligt, men tyder på att en stor del av hushållen har en stark aversion mot att delta på aktiemarknaden.
Working Paper nr 1092, "Windfall Gains and Stock Market Participation", är författat av Joseph Briggs, New York University, David Cesarini, New York University, NBER och IFN, Erik Lindqvist, Handelshögskolan i Stockholm och IFN, samt Robert Östling, Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet.
