Olika skatters påverkan på ekonomisk tillväxt har intresserat forskare och politiker sedan länge. En rad studier har försökt bedöma vilka skatter som är mest skadliga. En skatt som dock inte specifikt studerats är utdelningsskatten. I denna uppsats analyserar vi olika inkomstskatters effekt på ekonomisk tillväxt och finner att skatt på utdelning verkar vara den inkomstskatt som är mest skadlig för ekonomisk tillväxt.
Huruvida skatt på utdelning påverkar företags kapitalkostnad och därmed investeringsnivån är omtvistat i den akademiska litteraturen. Det råder två motstridiga syner på hur skatt på utdelning påverkar kapitalkostnaden.
Enligt den ”gamla synen” fördyrar utdelningsskatten anskaffningskostnaden av kapital och har därför en negativ inverkan på investeringsnivån. Enligt den ”nya synen” påverkar utdelningsskatten däremot inte företagens kapitalkostnad, eftersom företag förväntas kunna återinvestera vinster och därmed inte behöver betala någon utdelningsskatt.
En rad empiriska studier har försökt utröna vilken syn som bäst stämmer överens med verkligheten. Även om det inte råder konsensus verkar den ”gamla synen” vara mest relevant för nya och små företag medan den ”nya synen” bättre passar in på etablerade företag. Flera studier har funnit att utdelningsskatten påverkar hur mycket som delas ut och därmed huruvida kapital stannar i etablerade företag eller används för investeringar i nya och små företag.
Analys av 18 europeiska länder
I denna uppsats analyserar vi hur utdelningsskatten och andra inkomstskatter påverkar ekonomin på en mer aggregerad nivå, nämligen ekonomisk tillväxt. Om den ”nya synen” stämmer bör inte utdelningsskatten ha en negativ inverkan på ekonomisk tillväxt utan kan snarare betraktas som en s.k. klumpsummeskatt, d.v.s. en skatt som inte leder till förändrat beteende.
Är den ”gamla synen” mer korrekt förväntas utdelningsskatten påverka företags beteende vilket i sin tur kan ha en inverkan på den ekonomiska tillväxten i ett land.
Vi studerar hur skadliga olika inkomstskatter är för ekonomisk tillväxt genom att analysera hur utdelningsskatten, inkomstskatten på arbetsinkomst samt bolagsskatten har påverkat den ekonomiska tillväxten i 18 europeiska länder mellan 1990 och 2008. Vi finner att utdelningsskatten har en negativ och statistiskt säkerställd effekt på ekonomisk tillväxt och att utdelningsskatten är mer negativt korrelerad med ekonomisk tillväxt än de andra inkomstskatterna.
Resultatet är robust för olika mått på utdelningsskatt och för olika modellspecifikationer. För Sveriges del, med en internationellt sett relativt hög utdelningsskatt, kan det således finnas skäl att se över denna.
Working Paper nr 1081, "Taxation of Dividend Income and Economic Growth: The Case of Europe", är författat av Åsa Hansson (IFN) och Margareta Dackehag.
