Tolerans mot minoriteter och oliktänkande har länge varit ett utmärkande inslag i västerländska samhällen. Kunskapen om vad som påverkar en öppen attityd mot andra är dock begränsad. I denna studie undersöker vi på vilket sätt ändrad ekonomisk politik kan påverka toleransen mot minoriteter och oliktänkande i USA. Mer generella inkomstskatter ökar toleransen i de flesta fall. Detta kan bero på att konflikter och spänningar blir mindre ju mer människor likabehandlas inom ett system.
Tolerans framhävs ofta som en viktig beståndsdel i ett samhälle. Ökad tolerans minskar konflikter, möjliggör för minoriteter att leva som de vill och ger en mer dynamisk idémässig och ekonomisk utveckling, där också annorlunda uppfattningar får komma till tals och utmana gamla ”sanningar”. Vilka är toleransens bestämningsfaktorer? Hur kan toleransen ökas?
Ekonomisk politik påverkar toleransen
Vi anser att utformningen av den ekonomiska politiken − avseende utgifter och skatter − spelar roll för hur toleranta människor är.
Vissa offentliga utgifter kan förväntas direkt påverka människors inställning till andra i positiv riktning, t.ex. om utgifterna avser utbildning, vissa sociala satsningar och ”propaganda” om alla människors lika värde. Man kan även tänka sig en negativ effekt, om människor uppfattar att offentliga utgifter fördelas utifrån favorisering av vissa grupper på bekostnad av andra.
Både nivån på och utformningen av skatter kan ha en inverkan på tolerans. Nivån avgör hur stor del av resurserna i ett samhälle som kanaliseras via marknader respektive via politiska beslutsmekanismer. Om det finns mekanismer på marknader som skapar tolerans kan minskade resurser p.g.a. beskattning till marknadsbaserade transaktioner innebära minskad tolerans. Utformningen av skatterna kan vara viktig då skatter tenderar att uppfattas som rättvisa eller orättvisa. Om t.ex. vissa får betala en högre skattesats än andra kan det leda till spänningar människor emellan och ökad intolerans.
Amerikanska data
I vår empiriska analys undersöker vi om dessa teoretiska resonemang har motsvarighet i den amerikanska verkligheten, Vi studerar om lägre offentliga utgifter, lägre skatter, mer generella inkomstskatter och mindre strikta regleringar av arbetsmarknaden är relaterade till ökad eller minskad tolerans i amerikanska delstater under perioden 1982–2008. Måtten på tolerans anger den andel i respektive delstat som är tolerant gentemot rasister, ateister, kommunister och homosexuella. Detta indikeras av om de anser att dessa grupper ska få framföra tal offentligt, ha böcker på biblioteket samt undervisa högskolestudenter.
Våra resultat kontrollerar för en rad andra möjliga faktorer som kan påverka graden av tolerans. Vi finner särskilt att mer progressiva inkomstskatter ger lägre tolerans. Detta gäller alla former av tolerans utom en: möjligheten för rasister att undervisa högskolestudenter. Denna form påverkas inte av hur skatternas karaktär förändras – kanske därför att det anses särskilt viktigt att markera mot rasism i undervisningssammanhang.
Vi tolkar resultaten som att människor kan bli mer villiga att acceptera oliktänkande och minoritetsgruppers aktiva deltagande i samhället ju mer lika de behandlas av den offentliga makten. Detta tillför ny kunskap om toleransens bestämningsfaktorer.
IFN Working Paper nr 1080, ”Tolerance in the United States: Does Economic Freedom Transform Racial, Religious, Political and Sexual Attitudes?”, är författat av Niclas Berggren, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Ekonomihögskolan i Prag, och Therese Nilsson, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
