Att företag importerar istället för att tillverka i hemlandet har skapat intensiva debatter i många rika länder. Vi finner att import av insatsvaror leder till att små svenskägda och stora utlandsägda företag blir mer produktiva. Vi finner också att det är välutbildade tjänstemän i stora svenskägda koncerner som gynnas mest av så kallad offshoring.
Import av insatsvaror har blivit en allt mer viktig del av svenska företags affärsstrategi. Istället för att hela tillverkningskedjan finns i Sverige så kan olika steg av tillverkningsprocessen ske i olika länder. Den svenska bilindustrin, till exempel, importerar många komponenter från företag i andra länder för montering i Sverige. Syftet med detta är att varje steg i tillverkningsprocessen ska ske i länder där det finns ett företag med rätt kompetens och/eller där det är kostnadseffektivt att tillverka. Att tillverka delar av en produkt i ett annat land kallas för offshoring, vilket har lett till en snabb global ökning i internationell handel av insatsvaror.
I denna studie utvärderar vi hur import av insatsvaror påverkar företags produktivitet och hur detta påverkar de anställda. Sverige är ett förhållandevis litet land och är mycket beroende av import för att kunna dra nytta av kompetenser och billig arbetskraft i andra länder. Vi använder oss av statistiska tekniker som gör att vi kan analysera påverkan på både företag och anställda samtidigt, vilket är viktigt för att skatta effekter på ett korrekt sätt.
Vissa företag och arbetare får högre produktivitet
Resultaten tyder på att import av insatsvaror leder till att företag blir mer produktiva, men effekterna beror på företagens egenskaper. Vi finner att offshoring gör att både små svenskägda och stora utlandsägda företag blir mer produktiva, vilket ökar efterfrågan på alla typer av arbetskraft. Resultaten tyder också på att det främst är efterfrågan på välutbildade tjänstemän i stora svenskägda koncerner som gynnas mest av offshoring. Välutbildade tjänstemän såsom ingenjörer och inköpare skapar bättre produkter med hjälp av utländska komponenter och fördelen med offshoring tillfaller just denna grupp.
Fördelningspolitiska konsekvenser
Offshoring och nedskärningar i tillverkningsindustrin i Sverige och andra rika länder får mycket uppmärksamhet i media och bland politiker, varför det är av stort allmänintresse att utvärderera hur offshoring har påverkat svenska företag och deras anställda. Vi finner att den ökade produktiviteten gynnar alla typer av arbetare, men välutbildade tjänstemän gynnas mest. Detta kan ses som en motivering för en fortsatt aktiv arbetsmarknadspolitik som hjälper individer med lägre utbildning att få nya jobb.
IFN Working Paper 1074, "Offshoring, Total Factor Productivity and Skill-Biased Technological Change”, är författat av Shon Ferguson, Institutet för Näringslivsforskning, och Zhanar Akhmetova, UNSW Business School.
