Det svenska näringslivets tillväxttakt var bland de högsta i hela OECD mellan 1995 och 2010. Vi finner i denna studie att den höga tillväxttakten i hög grad är förknippad med höga investeringar i IKT och FoU.
Tillväxten i svenskt näringsliv var en av de högsta i OECD mellan 1995 och 2010. I vad mån kan den höga tillväxttakten förklaras av höga investeringar i informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och av investeringar i forskning och utveckling (FoU)?
Syftet med denna studie är att undersöka huruvida en hög tillväxt i förädlingsvärdet i en bransch kan relateras till höga nettoinvesteringar i IKT och FoU.
Tack vare tillgång till nya data från SCB har det för första gången någonsin varit möjligt att konstruera kapitalstockar för IKT och FoU på branschnivå i Sverige. Data täcker 20 år (1993–2012) och 47 branscher.
Genom att skatta neoklassiska produktionsfunktioner, som även inkluderar antal arbetade timmar och övrigt kapital bland förklaringsvariablerna, estimeras effekten av investeringar i IKT och FoU. Huvdudsakligen baseras skattningarna på data för logaritmerade nivåer av de olika branschernas förädlingsvärde. Det innebär att exempelvis den skattade koefficienten för IKT mäter hur stor den procentuella effekten av en ökning i IKT-kapitalet är på förädlingsvärdet, dvs. elasticiteten.
Skattningarna visar att nettoinvesteringar både i IKT och FoU har en positiv tillväxteffekt. I genomsnitt är en ökning av IKT-kapitalet med 10 procent förknippat med en ökning i förädlingsvärdet på 1,8 procent. En uppdelning i delperioder visar, om något, att effekten har ökat över tid. Motsvarande effekt av en ökning i FoU-kapitalet är 1,1 procent.
Resultaten från studien visar även att FoU-kapital är starkt förknippat med förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin, men inte i tjänstesektorn. Det tyder på att innovationsprocessen skiljer sig mellan tillverkningsindustrin och tjänstesektorn.
Unikt för denna studie är också att IKT-kapitalet kan delas upp i mjukvara och hårdvara. Det visar sig då att mjukvaruinvesteringar är de som har en signifikant effekt på förädlingsvärdet. En tolkning av detta är att alla branscher investerar i hårdvara, men det är bara de branscher som framgångsrikt investerar i mjukvara som kan tillgodogöra sig positiva effekter av IKT.
IFN Working Paper nr 1073, "Swedish Lessons: How Important are ICT and R&D to Economic Growth?", är författat av Harald Edquist, Ericsson AB, och Magnus Henrekson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
