I denna studie undersöker vi data över intelligens och social förmåga från den militära mönstringen för att mäta hur sorteringen av arbetskraft mellan privata företag utvecklats under perioden 1986–2008. Våra resultat visar att sorteringen efter förmåga ökade med omkring 40 procent.
Arbetskraftens förmågor och talanger är sannolikt den viktigaste produktionsresursen i en modern ekonomi. Hur dessa förmågor fördelas mellan företag och branscher kommer därför att ha betydelse för både produktivitet och inkomstfördelning.
Ökad sortering efter förmåga…
Vi mäter graden av sortering under perioden 1986–2008 i den privata sektorn genom att använda uppgifter om arbetskraftens intelligens och sociala förmåga från den militära mönstringen. Eftersom mycket få kvinnor har mönstrat genom åren fokuserar studien på män. För att få en jämförbar grupp över tiden begränsas urvalet varje år till män mellan 30 och 35 år.
Graden av sortering är hög om skillnaderna i genomsnittlig förmåga mellan företag är stora. Mätt på detta sätt har sorteringen ökat mellan 1986 och 2008. År 1986 förklarade skillnader i genomsnittlig förmåga mellan företag 17 procent av den totala variansen i intelligens, medan motsvarande siffra för 2008 var 24 procent. Den relativa ökningen är alltså över 40 procent.
…är relaterad till större löneskillnader mellan företag
Ökningen i sortering avseende intelligens och social förmåga föregår en ökning av löneskillnaderna mellan företag under andra halvan av 1990-talet. Vi visar att ungefär hälften av uppgången i löneskillnader mellan företag kan förklaras av skillnader i genomsnittlig intelligens och social förmåga mellan företag. Detta beror både på att sorteringen ökat och på att sambandet mellan företagens lönenivå och de anställdas förmågor blivit starkare under perioden.
IT-sektorns expansion viktig förklaring
Vi visar att en stor del av ökningen i sortering – framförallt avseende intelligens – drivs av att högkvalificerad arbetskraft tar arbeten inom IT- och telekomsektorn. Samtidigt finns viss evidens för att den genomsnittliga förmågan sjunker i branscher som redan i början av perioden anställde mycket lågkvalificerad arbetskraft, såsom dagligvaruhandeln, bygg- och transportsektorn.
Under samma period som vi kan konstatera ökade skillnader i förmågor mellan företag minskar skillnaderna i förmåga mellan personer som arbetar i samma företag. Denna trend är tydligast i branscher där företagen initialt hade en stor spridning i förmåga bland sina anställda.
Studien avslutas med en analys av frågan huruvida den ökade sorteringen beror på skillnaderna mellan företag avseende de anställdas utbildning ökat, eller om sortering uppstår för att personer med hög förmåga från olika utbildningsgrupper i allt högre utsträckning arbetar tillsammans. Vi finner evidens för båda dessa förklaringar, men sorteringen av utbildningsgrupper är den som bidrar mest till en ökad sortering. Vi tolkar detta som att företag i större utsträckning fokuserar på områden som antingen kräver låg eller hög kompetens.
IFN Working Paper nr 1072, "Firms and Skills: The Evolution of Worker Sorting", är författat av Christina Håkanson, Sveriges Riksbank, Erik Lindqvist, Handelshögskolan i Stockholm och IFN, samt Jonas Vlachos, Stockholms universitet och IFN.
