Det finns omfattande forskning som visar att ledarskap har betydelse för hur väl en organisation fungerar. Forskningen har även dokumenterat att chefer tenderar att ha personliga egenskaper såsom stresstålighet och social kompetens. Däremot finns fortfarande lite forskning om vilken bakgrund och vilka erfarenheter som ökar sannolikheten för att bli chef. Är ledarskapsförmåga något man kan lära sig eller en medfödd talang?
I denna uppsats försöker vi besvara frågan om man kan lära sig ledarskap genom att studera om militärtjänst som befälselev påverkar de långsiktiga utsikterna på den civila arbetsmarknaden. Leder sådan tjänst till en ökad sannolikhet att ha en chefsroll på den civila arbetsmarknaden, leder den till en högre lön och påverkar den valet att tillägna sig en högre utbildning? Undersökningen baseras på information om 831 711 svenska män som mönstrade 1970–1988.
Kognitiv förmåga avgörande för befälsutbildning
För att uppskatta den kausala effekten av befälsutbildning använder vi en metod baserad på de särskilda tröskelvärden för kognitiv förmåga som krävdes för befälsutbildning. Vid mönstringen bedömdes den kognitiva förmågan på en skala mellan 1 och 9.
För att komma ifråga för värnplikt som gruppbefäl krävdes en kognitiv förmåga om minst 5 medan värnplikt som högre befäl (plutons- eller kompanibefäl) krävde en kognitiv förmåga om minst 6. Det är därmed möjligt att uppskatta effekten av befälsutbildning genom att jämföra utfall för värnpliktiga precis ovanför en brytpunkt med utfall för dem precis under brytpunkten.
Befälsutbildade utbildar sig på universitet och blir civila chefer
Resultaten visar att högre befälsutbildning har stor betydelse för sannolikheten att göra en civil chefskarriär. Jämfört med värnplikt som menig, ökar sannolikheten att bli chef i åldern 30–40 med omkring 5 procentenheter, vilket motsvarar 75 procent högre sannolikhet att bli chef. Värnplikt som gruppbefäl påverkar däremot inte sannolikheten att uppnå en chefsposition.
Värnplikt som gruppbefäl ökar också sannolikheten att uppnå minst tre års eftergymnasiala studier med cirka 3,7 procentenheter, medan en högre befälsutbildning ökar sannolikheten att uppnå minst fem års eftergymnasiala studier med 2,9 procentenheter.
Lönepremien för högre befälsutbildning beräknas till 1,3 procent, men denna uppskattning är inte statistiskt säkerställd. En möjlig orsak till avsaknaden av en tydlig effekt på löner är att högre befälsutbildning även fördröjer inträdet på arbetsmarknaden med cirka 1 år.
Troligt att ledarskapsförmåga förvärvas vid befälsutbildning
En trolig förklaring till att värnplikt som högre befäl ökar sannolikheten för en civil chefskarriär är att värnpliktiga befälselever förvärvar ledarskapsfärdigheter under sin militärtjänst. Vi undersöker, men finner inget stöd för ett antal alternativa förklaringar, t ex att arbetsgivare använder befälsutbildning som en signal för andra egenskaper som inte observeras vid anställning.
Den positiva effekten av befälsutbildning på högre utbildning kan möjligen förklaras av kamrateffekter. I genomsnitt har befälselever avsevärt högre kognitiva färdigheter och mer välutbildade föräldrar än vad meniga har: Värnplikt som befälselev innebär därför att man umgås med jämnåriga med betydligt högre utbildningsambitioner vid en ålder då många fattar avgörande beslut om yrkes- och utbildningsval.
IFN Working Paper nr 1069, "The Making of a Manager: Evidence from Military Officer Training", är författat av Erik Grönqvist, IFAU och Erik Lindqvist, Handelshögskolan i Stockholm och IFN.
