Denna studie sammanfattar ett omfattande projekt som bedrivits på IFN med syfte att beskriva och analysera utvecklingen av beskattningen i Sverige i ett 150-årsperspektiv. Skattestrukturen i en ekonomi kan vara avgörande för hur näringslivet utvecklas, vilket i sin tur påverkar ett lands sysselsättning, tillväxt och välfärd.
Projektets syfte har varit att systematiskt kartlägga hela det svenska skattesystemet från 1862 och fram till i dag. Sex nyckelområden inom beskattning har analyserats: arbete, kapital, förmögenhet, arv och gåvor, konsumtion samt fastigheter.
Skattenivån
Analysen visar att skatternas totala andel av BNP initialt var under tio procent och behölls i princip på denna låga nivå fram till mellankrigstiden. Därefter steg andelen stadigt under 50 år för att vid slutet av 1980-talet överstiga 50 procent av BNP. Bortsett från krisen i början av 1990-talet började andelen sjunka igen först runt millennieskiftet. År 2013 hade skattenivån sjunkit till under 45 procent.
Skattestrukturen
Betydelsen av olika skatter har varierat påtagligt över tiden. Under 1800-talets senare del var framförallt tullar och punktskatter viktiga, medan intäkterna från inkomstskatten var näst intill försumbara. Inkomstskatterna började öka i betydelse runt förra sekelskiftet medan arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt kom att få stor betydelse först efter andra världskriget. Dessa två skatteslag kännetecknas av att de är breda och mindre synliga. År 2013 bidrog konsumtionsskatter, inkomstskatter och arbetsgivaravgifter med ungefär en tredjedel var till de totala skatteintäkterna. Olika former av egendomsskatter har främst motiverats utifrån omfördelningsskäl.
Slutsatser
Trots att skattesystemet består av olika komponenter som utvecklats helt olika över tiden kan två generella slutsatser dras: (i) vad som initialt är tillfälliga skattehöjningar har en tendens att bli permanenta och (ii) inflationen har ofta haft stor betydelse för att driva upp skattetrycket.
IFN Working Paper nr 1052, ”Swedish Taxation Since 1862: An Overview”, är författat av Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
