Statens storlek är, enligt tidigare empirisk forskning, negativt relaterad till ekonomisk tillväxt. Denna ”kostnad” av en stor stat varierar dock länder emellan. Vi undersöker om skillnader i statens legitimitet kan bidra till att förklara denna variation. Vi finner att ju högre legitimitet, desto större är den negativa tillväxteffekten.
På teoretisk grund kan statens storlek både öka och minska tillväxten. Man kan å ena sidan tänka sig att skatteintäkter används för att stärka tillväxtbefrämjande verksamheter, som infrastruktur, rättsstat och utbildning. Men det finns också risk för att intäkterna används till åtgärder som är mindre gynnsamma för den ekonomiska utvecklingen än om resurserna hade förblivit i den privata sektorn. Dessutom tenderar skatter i sig att snedvrida ekonomiskt beteende och motverka produktivt beteende.
Den empiriska forskningen visar på det hela taget att de negativa effekterna överväger, i alla fall i utvecklade ekonomier. Enligt en tidigare översikt på området är en ökning av statens storlek, oavsett om den mäts som skatternas andel av BNP eller som de offentliga utgifternas andel av BNP, med tio procentenheter förknippad med en årlig minskning av tillväxt i real BNP per capita på 0,5 till 1 procentenhet.
Storleken på denna effekt varierar mellan länder, och vi lanserar hypotesen att variationen åtminstone delvis beror på hur legitimt det politiska systemet anses vara. Tanken är att om ekonomiska beslutsfattare uppfattar staten som legitim (eller illegitim) kan det påverka deras, liksom politikers, beteende.
Legitimitet kan påverka beteende på olika sätt
Man kan tänka sig att legitimitet kan ha både positiva och negativa effekter på hur statens storlek påverkar tillväxten. En positiv effekt, som alltså minskar statens negativa tillväxteffekt (och kanske gör den positiv), kan uppkomma om ekonomins aktörer inte bara påverkas av faktiska skattesatser och statliga åtgärder – utan också av hur legitim de anser staten vara. T.ex. kan en inkomsttagare vilja arbeta hårt även vid hög marginalskatt om hon uppfattar att staten sköts på ett ärligt och effektivt sätt (och därför anses legitim). Likaså kan hon vara mindre intresserad av icke-produktiva försök att undgå beskattning.
Men även en negativ effekt av legitimitet är tänkbar. Idén är att politiker kan exploatera okunniga medborgare som ser staten som legitim, eftersom medborgarna då är mindre kritiska och mindre intresserade av att söka information om vad som faktiskt genomförs politiskt. Politiker kan då antingen agera kortsiktigt, med populistiska men tillväxthämmande beslut, eller så kan de knyta band till intressegrupper, som får icke tillväxtbefrämjande förmåner i utbyte mot politiskt stöd.
Legitimitet tycks förstärka en negativ effekt
Vår empiriska studie utgörs av en paneldataanalys av upp till 30 utvecklade ekonomier. Såväl skatteintäkternas andel av BNP som den offentliga konsumtionens andel av BNP används som mått på statens storlek. Vi undersöker interaktionseffekten av dessa båda mått med graden av politisk legitimitet, dvs. hur den långsiktiga tillväxttakten påverkas av statens storlek när legitimiteten varierar. Legitimitetsmåttet baseras på enkätsvar där medborgare i olika länder anger hur nöjda, på en fyrgradig skala, de är med hur demokratin fungerar i det land de bor i.
Resultaten tyder på en negativ interaktionseffekt. Ju mer legitimt det politiska systemet anses vara, desto mer negativt är förhållandet mellan statens storlek och tillväxt. Detta kan tolkas som om politiska ledare utnyttjar medborgarnas positiva inställning till det politiska systemet för att genomföra tillväxtsänkande åtgärder, som gynnar politikerna (och deras understödjare) men inte landet som helhet.
Vi finner också att legitimitet i sig är gynnsam för tillväxten om staten inte är alltför stor och skattekvoten och den offentliga konsumtionen understiger 25 respektive 43 procent. Om man vill sträva efter hög tillväxt tyder alltså våra resultat på att man bör kombinera en relativt liten eller mellanstor stat med hög legitimitet och att lägre legitimitet kan öka tillväxten när staten är stor. Därmed inte sagt att det är enkelt att vare sig ändra statens storlek eller graden av legitimitet.
IFN Working Paper nr 1045, ”Legitimacy and the Cost of Government”, är författat av Niclas Berggren, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Ekonomihögskolan i Prag, Christian Bjørnskov, Århus universitet, och David Lipka, Anglo-American University i Prag.
