Forskningen visar att de allra flesta har svaga kunskaper om hur inkomstfördelningen ser ut. I denna studie visar vi resultaten från en omfattande undersökning, där vi frågat 4 500 svenskar hur många procent av Sveriges befolkning de tror har en lägre årsinkomst än de själva har.
Vi informerade slumpmässigt hälften av alla tillfrågade om det sanna värdet och studerar hur tillförandet av ny information påverkar politiska preferenser. Vi finner att en övergripande majoritet tror att de har en lägre inkomst, relativt andra svenskars inkomst, än vad som verkligen är fallet. Korrigerande information leder till politiska åsikter som är mer högerorienterade.
Uppsatsen bidrar till vår förståelse för hur svenskar uppfattar sin inkomst relativt andras, en fråga som aldrig tidigare uppmärksammats. En unik aspekt i vår studie är att vi länkar ihop enkätdata med registerdata på individnivå, vilket undanröjer problem med felaktiga enkätsvar. Resultaten innebär att om svenskar hade en mer korrekt uppfattning om sin relativinkomst, skulle den ekonomiska politiken vara mer högerorienterad.
Fler underskattar än överskattar sin inkomst
I maj 2011 skickade vi, i samarbete med SCB, en enkät till ett representativt urval av svenskar över 18 år. Vi frågade bland annat var de tror att de befinner sig i inkomstfördelningen, hur hög deras årsinkomst är men också om deras politiska attityder och åsikter.
Eftersom vi länkade enkätsvar till registerdata med bland annat information om taxerad inkomst från Skatteverket, uteslöt vi individer som angett felaktiga årsinkomster. Efter att ha gjort detta, fann vi att 68 procent av alla svarande underskattade sin inkomst med mer än 10 procentenheter, medan endast 6 procent överskattade sin inkomst med mer än 10 procentenheter. Med andra ord, den stora majoriteten av svenskar tror att de är relativt fattigare än vad de faktiskt är.
Korrekt information påverkar politiska preferenser
Tre månader efter att vi samlat in enkätsvar skickades en ny enkät med frågor om politiska preferenser till de svarande. På ett slumpmässigt sätt informerade vi hälften av deltagarna om var de faktiskt befinner sig i inkomstfördelningen. Deltagare som får veta att de är rikare i relation till övriga svenskar minskar sin vilja att omfördela resurser i samhället och ökar sitt stöd för Moderaterna.
Resultaten tyder på att det både finns en bred okunskap om hur inkomsterna är fördelade i Sverige och en tydlig asymmetri i hur individer tror att inkomsterna är fördelade. Om svenskarna skulle få korrekt information om detta skulle deras politiska preferenser ändras vilket möjligen skulle påverka både valresultat och ekonomisk politik.
IFN Working Paper nr 1041, "Richer (and Holier) Than Thou? The Effect of Relative Income Improvements on Demand for Redistribution", är författat av Mounir Karadja (IIES, Stockholms universitet); Johanna Möllerström (IFN och George Mason University) samt David Seim (IFN, Stockholms universitet och University of Toronto).
