I denna studie undersöker vi om effekter av utländska direktinvesteringar till Sverige är systematiskt kopplade till vilken hemvist det investerande företaget har. Vi finner tydliga produktivitetsskillnader mellan utländska dotterbolag i Sverige beroende på vilket land moderbolaget kommer ifrån. Vi finner även att en stor del av de observerade skillnaderna i produktivitet mellan utlandsägda dotterbolag kan förklaras av skillnader i företagsledarskap mellan olika länder. Studien omfattar företag i det svenska näringslivet med åtminstone 10 anställda mellan åren 1996‒2009.
Internationaliseringen av företag fortsätter och det svenska näringslivet blir allt mer globaliserat. Svenska företag har sedan lång tid tillbaka varit verksamma internationellt genom betydande exportverksamhet. Samtidigt som svenska multinationella företag under årtionden haft en betydande utlandsverksamhet har även inflödet av utländska direktinvesteringar ökat markant under senare år.
Utlandsägda företag mer produktiva än inhemska
Vilka effekter kan då det ökande utlandsägandet tänkas ha på det svenska näringslivet och svensk sysselsättning? Under de senaste decennierna har flera studier funnit att multinationella företag presterar bättre än lokala företag i form av t.ex. högre produktivitet.
I vår empiriska analys undersöker vi denna fråga med hjälp av ett stort datamaterial över alla företag med fler än 10 anställda i Sverige under perioden 1996‒2009. Vi finner, likt andra innan oss, att det finns stora skillnader i produktivitet mellan utlandsägda och inhemska företag.
Vår databas innehåller emellertid även information om moderbolagets nationalitet hos de utlandsägda företagen. Detta ger oss möjligheten att bidra till litteraturen genom att skilja på olika produktivitetseffekter beroende på var företaget kommer ifrån. Vi finner exempelvis att ett amerikanskt företag i Sverige i genomsnitt är tre gånger så produktivt som ett företag ägt av ett annat nordiskt land i Sverige.
Olika inträdeskostnader
Varifrån kommer då dessa länderskillnader? Amerikanska företag borde ha högre inträdeskostnader än nordiska företag, eftersom de senare befinner sig kulturellt och geografiskt närmare Sverige. Därmed måste de förra vara mer effektiva för att klara de kostnader som uppstår vid en utlandsinvestering. Men det kan också vara så att det finns institutionella skillnader, exempelvis i kvaliteteten på företagsledarskap (”management practices”) som härrör från skillnader i juridiska system och graden av produktmarknadskonkurrens.
Företagsledning viktig
I vår analys undersöker vi om produktivitetsskillnaderna mellan olika utlandsägda företag kan förklaras av hemlandskarakteristika såsom geografisk närhet till Sverige, kvalitet på institutioner i moderlandet, storlek på marknaden i ursprungslandet etc.
Genom att utnyttja data från ett omfattande ledarskapsindex på företag runt om i världen, kan vi också få information om länderskillnader i företagsskötsel och ledarskap för multinationella företag i de länder som de utlandsägda företagen has sin hemsvist i.
Det visar sig att skillnader i företagsledarskap mellan ursprungländer är den viktigaste faktorn för att förklara skillnader i produktivitet mellan utländska dotterbolag i Sverige. Resultaten är robusta över en mängd olika specifikationer.
IFN Working Paper nr 1041, ”Foreign Direct Investment, Source Country Heterogeneity and Management Practices”, är författat av Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Rickard Hammarberg vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
