Ärvda förmögenheter har på senare år fått stor uppmärksamhet, bl.a. till följd av Thomas Piketty (Piketty, 2011; 2014). Diskussionen har till stor del kretsat kring en långsiktig kontrast mellan Europa och USA trots att data om tydliga arvsflöden i stort sätt bara är tillgängliga för Frankrike och i viss utsträckning för Storbritannien. Vi studerar här den ärvda förmögenhetens långsiktiga utveckling i Sverige under de senaste 200 åren.
Trenderna för Sverige liknar de för Frankrike och Storbritannien. De börjar på en hög nivå under 1800 talet, faller kraftigt under mellankrigstiden och förblir låga därefter, men har tenderat att öka under senare år. Dock skiljer sig nivåerna markant. De svenska flödena var bara hälften så stora som de i Frankrike och Storbritannien innan år 1900 och de var också mycket lägre under perioden efter 1980. Huvudorsaken bakom de låga nivåerna under 1800-talet var att kapital/inkomstkvoten var mycket lägre än i ”gamla Europa”. Den svenska kapital/inkomstkvoten liknade USAs med skillnaden att besparingsnivåer och tillväxttakter var mycket högre för USA.
Den snabba inkomsttillväxten som uppkom till följd av industrialiseringen och det ökade sparandet var också en viktig faktor bakom kapital/inkomstkvotens och arvflödenas utveckling under 1900-talet. De skillnader i arvsflöden som har uppkommit på senare tid har flera möjliga förklaringar relaterade till det svenska välfärds- och pensionssystemet. Sverige framstod som ”oeuropeiskt” under 1800-talet eftersom landet var så fattigt. I dag framstår Sverige som ”oeuropeiskt” eftersom mycket av förmögenhetstillväxten har ägt rum inom ramarna för välfärdsstaten och pensionssystemet.
IFN Working Paper nr 1033, "Inherited Wealth over the Path of Development: Sweden, 1810–2010", är författat av Henry Ohlsson, Uppsala universitet, Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i Stockholm, och Daniel Waldenström, Uppsala universtet cch IFN.
