I denna uppsats studeras och tolkas den långsiktiga utvecklingen av arvs-, gåvo- och kvarlåtenskapsskatten i Sverige från införandet 1885 till avskaffandet 2004.
Studiens första bidrag är att beräkna arvsskattens utveckling över tid för förmögenheter av olika storlek, från en mycket stor förmögenhet till genomsnittlig förmögenhet. Åtskillnad görs också mellan förmögenhet bestående av ett familjeföretag (onoterade aktier) och annan förmögenhet.
I studien identifieras fyra distinkta faser i utvecklingen:
- T.o.m. 1933 var arvsskatten mycket låg (maximalt 4 procent).
- 1934 femdubblades den högsta arvsskatten från 4 till 20 procent.
- 1948 höjdes återigen skatten kraftigt och den högsta arvsskattesatsen (för maka och egna barn) nådde 60 procent. Den högsta nivån gick sedan inte under 60 procent förrän 1992.
- 1992 halverades den högsta skattesatsen från 60 till 30 procent och denna fjärde fas varade t.o.m. skattens avskaffande i december 2004.
Från 1974 infördes en rad lättnader i värderingen av onoterade företagstillgångar, vilket gav upphov till en stor skillnad mellan arvsbeskattningen av framför allt familjeföretag och andra tillgångar.
Studiens andra bidrag är att söka förklara arvsskattens utveckling. Forskning avseende andra länder har visat att arvsskatterna främst har höjts efter de två världskrigen, vilket ger stöd för den s.k. massmobiliseringshypotesen. Denna hypotes saknar stöd i Sverige. I studien visas att ideologiska motiv utgör en mer närliggande förklaring till de stora höjningarna av arvsskattesatserna 1934 och 1948.
Trots allt högre nominella skattesatser och allt lägre fribelopp minskade intäkterna från arvsskatten i betydelse under efterkrigstiden. I studien visas att denna utveckling indikerar att betydande beteendeanpassningar kunde göras och gjordes för att undvika arvsskatt. Över tid blev detta allt lättare för de som hade stora förmögenheter, medan allt lägre fribelopp (relativt inkomstnivån) gjorde att medelklassen tvingades betala arvsskatt. Detta bidrog till att arvsskatten förlorade i legitimitet och så småningom helt och hållet avskaffades.
IFN Working Paper nr 1032, "Inheritance Taxation in Sweden, 1885–2004: The Role of Ideology, Family Firms and Tax Avoidance", är författat av Magnus Henrekson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Daniel Waldenström, Uppsala universitet och IFN.
