Den här studien undersöker om 1992 års skolvalsreform har haft olika effekt på elevers utfall i skolan och på arbetsmarknaden, beroende på elevernas familjebakgrund. Resultatet av studien tyder på att reformens effekter på kort och lång sikt varit svagt positiva eller noll för alla grupper av elever.
Vi finner inga tecken på att elever från hushåll med låga inkomster, med lågutbildade föräldrar, eller med utrikes födda föräldrar, har förlorat på reformen. Vi ser inte heller några tecken på att elever som bor mer oroliga områden, i termer av högre ungdomsbrottslighet, har påverkats negativt.
I en tidigare rapport (se IFN Working Paper nr 981) fann vi att skolvalsreformen 1992 har haft liten påverkan både på elevers skolresultat och på senare utfall såsom kriminell aktivitet, högskoleutbildning och sysselsättning. Detta avsåg effekten för den genomsnittliga eleven, dvs. en elev med genomsnittlig familjebakgrund.
Det kan dock tänkas att elever med olika bakgrund påverkas olika, och det är därför viktigt att undersöka effekterna av skolvalsreformen på olika grupper av elever. Den här studien undersöker därför om effekterna på skolresultat, kriminell aktivitet, högre utbildning och sysselsättning skiljer sig åt beroende på föräldrarnas utbildningsnivå, inkomster, och huruvida båda föräldrarna är födda i Sverige eller inte. Vi har dessutom undersökt om effekterna skiljer sig åt mellan elever som bor i områden med hög eller låg/medelhög ungdomsbrottslighet.
Metod
För att undersöka om ett stort antal skolor att välja mellan påverkar elevernas utfall, har vi konstruerat detaljerade mått för hur många skolor eleverna har i närheten av hemmet. Detta har gjorts för elever som gick i grundskolan såväl före som efter skolvalsreformerna. Genom att jämföra elever med olika många skolor att välja mellan, kan vi säga något om effekterna av skolvalsreformen.
Elever som gick ut skolan innan reformen genomfördes används som en obehandlad kontrollgrupp i analysen. Vi undersöker sedan om de uppmätta effekterna skiljer sig åt mellan elever med olika bakgrund. Vi tar även hänsyn till skillnader i bakgrundsförhållanden mellan eleverna. Datamaterialet består av registerbaserad information över alla elever födda 1972–1990, samt deras föräldrar.
IFN Working Paper nr 1030, ”Sweden’s School Choice Reform and Equality of Opportunity” är författat av Karin Edmark, Verena Wondratschek och Markus Frölich.
