De kollektivavtalsreglerade minimilönerna i Sverige ligger på en hög nivå i en internationell jämförelse. I denna uppsats undersöks vilken effekt dessa minimilöner har på arbetslösheten bland flyktingar. Enligt resultaten bidrar höjda minimilöner både till ökad sannolikhet att bli arbetslös och fler dagar i arbetslöshet bland manliga flyktingar. De skattade effekterna är betydligt större än för en jämförelsegrupp av infödda ungdomar.
Minimilöner kan potentiellt påverka sysselsättningen negativt, särskilt bland marginalgrupper på arbetsmarknaden, men storleken på dessa effekter är omtvistade i den internationella forskningslitteraturen. En av de allra mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden i många utvecklade länder är flyktingarna. Trots detta har mycket liten uppmärksamhet ägnats åt denna grupp i den tidigare forskningen om minimilönernas effekter.
Sverige ett lämpligt studieobjekt
Den svenska arbetsmarknaden kännetecknas av både relativt höga minimilöner och stora svårigheter för flyktingar att integreras på arbetsmarknaden. Det är därför angeläget att undersöka vilken betydelse minimilönerna har för flyktingarnas möjligheter på arbetsmarknaden. Sverige är ett lämpligt land att studera också av andra skäl. En generös flyktingpolitik i kombination med restriktiva regler för arbetskraftsinvandring har medfört att tillgängliga data innehåller många observationer på flyktingar samtidigt som det är tämligen enkelt för oss att identifiera dessa, baserat på födelseland och invandringsår. De kollektivavtalsreglerade minimilönerna varierar dessutom beroende på bransch, vilket ger större variation i data än i länder med en lagreglerad, enhetlig minimilön.
Heterogena effekter beroende på kön, vistelsetid och ursprungsland
Varje individ i datamaterialet har kopplats till den för branschen relevanta minimilönen, baserat på tidigare sysselsättning i Sverige. Resultaten visar att högre minimilöner både bidrar till en ökad sannolikhet att bli arbetslös och till fler dagar i arbetslöshet, främst bland manliga flyktingar. För kvinnliga flyktingar tenderar effekterna att vara mindre. Effekterna för manliga flyktingar är väsentligt större än för en jämförelsegrupp av infödda ungdomar. Vi finner vidare att en lång vistelsetid i Sverige bidrar till en minskad effekt på arbetslösheten av en given höjning av minimilönen. Slutligen är flyktingar från Iran, Irak och Afrikas horn mer känsliga för höjningar av minimilönerna än andra flyktinggrupper.
IFN Working Paper nr 1017, ”Minimum Wages and the Integration of Refugee Immigrants” är författat av Per Lundborg, Stockholms universitet, och Per Skedinger, IFN.
