I denna studie undersöker vi sambandet mellan globalisering, demokrati och barnhälsa i utvecklingsländer. Med data från 70 utvecklingsländer mellan åren 1970 och 2009 finner vi ett positivt samband mellan globalisering och barnhälsa och mellan demokrati och barnhälsa. Samtidigt påverkar graden av demokrati i ett land styrkan på den positiva hälsoeffekten från globalisering.
Hälsa är en viktig faktor för ekonomisk utveckling och barns hälsa är särskilt viktigt då denna i stor utsträckning påverkar hälsoutfall senare i livet. En rad nationalekonomiska studier har fastställt att globalisering och demokrati samvarierar positivt med hälsan hos befolkningen i stort och med barnhälsa, i såväl utvecklade som mindre utvecklade länder. Det finns dessutom indikationer på att globalisering skulle kunna ha olika påverkan i mindre utvecklade länder beroende på vilken politisk regim som råder. Vi vet emellertid lite om hur sambandet mellan globalisering, demokrati och barns hälsa i låg- och medelinkomstländer ser ut i utvecklingsländer och framförallt om graden av demokrati spelar någon roll för hur globalisering påverkar barns hälsa.
Globalisering och demokrati påverkar tillsammans
Globalisering är en multidimensionell process som består av ekonomiska, sociala och politiska förlopp vilka kan påverka hälsan hos barn i ett land. En sannolik mekanism i sambandet mellan globalisering och barnhälsa är inkomst. Med inkomstförändringar får föräldrar bättre förutsättningar att investera i sina barns hälsa. Samtidigt kan mer ekonomisk, social och politisk integration påverka statens möjligheter att tillgodose offentligt finansierad sjukvård. Dessutom kan globalisering påverka barns hälsa positivt genom förändrade möjligheter till utbildning, ökad tillgång till medicin och hälsoteknologi, men även negativt genom snabbare spridning av infektionssjukdomar såsom HIV och SARS.
Det är också tänkbart att ett lands politiska regim påverkar barns hälsa då maktkoncentration till ekonomiska och politiska eliter rimligen påverkar hur stora resurser som kommer befolkningen till gagn och vilka grupper som gagnas. Detta betyder också att globaliseringseffekten på barnhälsa kan se annorlunda ut beroende på graden av demokrati. Mer demokrati kan leda till att positiva influenser från öppenhet når större delar av befolkningen och att negativa globaliseringseffekter kan lindras genom omfördelningsmekanismer. Denna interaktion har hittills inte studerats i litteraturen, varför vår kunskap är begränsad.
Graden av demokrati betydelsefull
Vi analyserar 70 utvecklingsländer mellan åren 1970 och 2009. Globalisering mäts som ett samlat index samt uppdelat i dimensionerna ekonomisk, social och politisk globalisering. Graden av demokrati ges av kvaliteten på länders demokratiska institutioner under en given tidsperiod samt av ett mått på historisk erfarenhet av demokrati. Det barnhälsoutfall vi primärt studerar är spädbarnsdödlighet.
I linje med teori och tidigare empiriska studier indikerar resultaten att sambandet mellan globalisering och barnhälsa är positivt och att detsamma gäller för relationen mellan demokrati och barnhälsa. I samstämmighet med teoretiska prediktioner finner vi också att graden av demokrati har betydelse för hur stor globaliseringseffekten är på barnhälsa. Resultaten drivs främst av ekonomisk och politisk globalisering samtidigt som de delar av social globalisering som mäter informationsflöden och kulturell närhet också spelar roll. I denna studie kan vi inte fastställa kausala effekter, enbart samband. Det verkar ändå som att globalisering och demokratisering tillsammans kan vara viktiga medel för att främja hälsoutvecklingen i några av de fattigaste länderna i världen.
IFN Working Paper nr 1016, "Globalization and Child Health in Developing Countries: The Role of Democracy", är författat av Anna Welander, Lunds universitet, Carl Hampus Lyttkens, Lunds universitet, och Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet.
