Denna studie utvecklar en ny metod för att utvärdera konkurrensen på vattenkraftbaserade elmarknader. Vi använder metoden för att studera prisbildningen på den nordiska elbörsen, Nord Pool Spot. Det visar sig att priserna inte är förenliga med hypotesen om att elmarknaden genomgående kännetecknas av en fungerande konkurrens.
Den nordiska elmarknaden präglas av marknadskoncentration: ett fåtal stora aktörer kontrollerar mycket av produktionen, och importmöjligheterna är begränsade på grund av flaskhalsar i elnätet. Dessutom försvårar ekonomiska och politiska barriärer inträde på marknaden. Samtidigt är efterfrågan okänslig för kortsiktiga ändringar i priset därför att hushållen oftast möter priser satta på månads- eller årsbasis. Koncentrerade marknader med prisokänslig efterfrågan är sårbara för utnyttjandet av marknadsmakt. Inte minst de senaste årens rekordhöga prisspikar har därför lett till spekulationer om att företagen utnyttjar sin storlek till att pressa upp priserna.
Svårt att mäta marknadsmakt
På en välfungerande marknad ökar företagen produktionen till dess att kostnaden för den dyraste megawattimmen (MWh) är lika med priset. Typiska mått på marknadsmakt bygger därför på skillnaden mellan priset och företagens marginalkostnad. Problemet med att utvärdera den nordiska elmarknaden, som till en stor del är vattenkraftbaserad, är att marginalkostnaden är svår att skatta för utomstående. I ett vattenkraftverk måste man bestämma hur mycket vatten man ska använda i dag och hur mycket man ska spara för framtiden. Marginalkostnaden består främst i det förväntade värdet av att förskjuta produktionen, det så kallade vattenvärdet. Vattenvärdet beror i sin tur på förväntningarna på de framtida elpriserna, kapacitetsbegränsningarna, samt företagsledningens riskbenägenhet.
Prisskillnader på olika marknader mäter konkurrensen
På den nordiska elmarknaden säljs en stor del av elen dagen innan den ska levereras, på den så kallade Elspot-marknaden. Men producenterna kan även hålla tillbaka produktion och sälja den samma dag som den levereras, antingen på intradag-marknaden Elbas eller på Svenska Kraftnäts balanskraftsmarknad. I denna studie utnyttjar vi de teoretiska sambanden mellan priserna på de olika delmarknaderna för att utveckla test för om marknaderna kännetecknas av fungerande konkurrens. På konkurrenspräglade marknader kommer till exempel ett företag inte riskera att hålla igen produktion till dagen efter om inte det förväntade priset är högre på Elbas eller balanskraftmarknaden än på Elspot. I enlighet med denna teori visar sig Elbas-priset i snitt vara högre än Elspot-priset under veckodagarna. Men av någon anledning är priset signifikant lägre på Elbas än Elspot på söndagar. Detta förhållande är inte förenligt med hypotesen om konkurrenspräglade marknader. Sambandet är dock konsistent med att elbolagen utnyttjar marknadsmakt på någon av delmarknaderna under helgen.
IFN Working Paper nr 1009, "Real-time versus Day-ahead Market Power in a Hydro-based Electricity Market", är författat av Thomas Tangerås vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Johannes Mauritzen vid Norges Handelshøyskole (NHH) .
