Vi undersöker i vilken mån olika dimensioner av globaliseringen påverkar människors inställning till att lära barn att vara toleranta. Vår tes är att globalisering leder till att vuxna vill utrusta barn så att de kan dra nytta av större rörlighet och möjligheter i nya miljöer. I en studie av uppemot 66 länder finner vi att en högre grad av ekonomisk och social globalisering tycks kunna stimulera vuxna att vilja öka toleransen hos nästa generation.
Globaliseringen för med sig både ekonomiska och sociala konsekvenser. Våra kunskaper om speciellt de sociala konsekvenserna är emellertid begränsade, vilket är en motivering till denna studie, som undersöker kopplingen mellan globalisering och en vilja att lära ut tolerans. En annan motivering är att tolerans är en allmänt värderad egenskap i ett samhälle. Vi är oss veterligt de första att undersöka om en komplex ekonomisk, social och politisk process – globalisering – kan utgöra en förklaringsfaktor till en vilja att lära ut tolerans.
Hur globalisering kan påverka attityder till tolerans
Vad finns det för skäl att förvänta sig ett positivt samband? En anledning kan vara att globaliseringen påverkar föräldrars värderingar, t ex genom social eller ekonomisk interaktion med människor som är annorlunda, så att de blir toleranta och ser tolerans som något positivt. Det kan i sin tur få dem att vilja påverka barn i samma riktning. En annan anledning kan vara att vuxna bedömer att barns framgång i en globaliserad värld stärks om de är toleranta, vilket får de vuxna att försöka påverka barnen i den riktningen helt oavsett om de själva är toleranta eller ej. Samtidigt kan det inte uteslutas att det istället föreligger ett negativt samband, exempelvis om föräldrar lägger stor vikt vid kulturell exklusivitet och om de är rädda för förändring.
Mått på tolerans och globalisering
Vi använder oss av enkätsvar från World Values Survey och European Values Study, där frågan lyder: ”Här finns en lista av egenskaper som barn kan uppmuntras att lära sig hemma. Vilka, om någon, anser du vara särskilt viktig?” Vår oberoende variabel mäts av den andel som har angivit ”tolerans” som svar. Globalisering mäts genom KOF Index of Globalization, vilket också består av tre delmått: ekonomisk, social och politisk globalisering.
Ekonomisk och social globalisering viktig för tolerans
I en tvärsnittsanalys finner vi en klart positiv påverkan av globalisering på villigheten att lära barn tolerans. En ökning av globaliseringen i ett land med tio enheter på en 100-gradig skala (vilket t.ex. motsvarar skillnaden mellan Sverige, som har värdet 88, och Nya Zeeland, som ligger på 78) innefattar en ökning av andelen vuxna som vill lära barn tolerans med fem procentenheter. Denna effekt återfinns dock bara för ekonomisk och social globalisering. Den drivande faktorn bakom sambandet för ekonomisk globalisering är handelsflöden, medan personliga kontakter och kulturell närhet påverkar mest när det gäller den sociala globaliseringen. Genom att använda s.k. instrumentalvariabelteknik bekräftas att det är rimligt att se sambandet som kausalt.
Vi finner avslutningsvis visst stöd för att den mekanism som förklarar resultaten är föräldrars insikt att tolerans ger barn bättre möjlighet att dra nytta av den större rörligheten och de möjligheter som globalisering erbjuder.
Vår forskning indikerar att kulturella faktorer som villighet att lära ut tolerans delvis kan förklaras av ekonomiska processer, som globalisering. Det utgör viktig kunskap både för att utvärdera globaliseringen och för försök att öka toleransen i en allt mer sammanvävd värld.
IFN Working Paper nr 1007, "Globalization and the Transmission of Social Values: The Case of Tolerance", är författat av Niclas Berggren, IFN och Institutionen för institutionell ekonomi, Ekonomihögskolan i Prag, och Therese Nilsson, IFN och Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet.
