I denna studie visar vi att resultatet i personvalet har stor betydelse för vilka personer som tilldelas politisk makt i svenska kommuner. Att få flest kryss på en valsedel mer än fördubblar sannolikheten att bli förstanamn på sitt partis valsedel och inom kommunens största parti fördubblar personvalsvinnaren sin sannolikhet att bli kommunstyrelsens ordförande. Vi visar även att väljarna efterfrågar mer kompetenta politiker och att de kompetenta politikerna belönas mer för att vinna flest personröster. Vidare har effekterna varit som störst i de partier som dominerar politiken i sin kommun.
Den viktigaste institutionen i en representativ demokrati är de allmänna valen. Det är där som väljarna utvärderar sina företrädare och utkräver ansvar från dem. Olika valsystem ger väljarna olika möjligheter att utkräva ansvar. En svaghet med proportionella valsystem där politiker får sina mandat enligt valsedlarnas rangordning – det system vi haft i Sverige i mer än ett sekel – är att det ger en svagare koppling mellan väljare och individuella politiker än i majoritetsvalsystem. I Sverige har vi försökt att komma till rätta med denna svaghet genom att sedan 1998 ge de svenska väljarna möjlighet att kryssa för enskilda politiker på valsedeln.
l Sverige, liksom i andra länder som genomfört liknande reformer, har personvalssystemet dömts ut som ett misslyckande. Den huvudsakliga kritiken har varit att endast ett fåtal politiker fått plats i riksdag, landsting och kommunfullmäktige enbart på grund av sina personröster.
Personrösterna har betydelse för maktfördelningen
Vi menar att kritiken mot personvalsystemet har varit förhastad. Även om reformen inte har påverkat vilka politiker som blir invalda i riksdag, landsting eller kommunfullmäktige finner vi att den haft stor betydelse för fördelningen av makt inom partigrupperna. Vår undersökning bygger på data om alla svenska partigrupper och alla personröster i samtliga kommunalval sedan 1998.
Resultaten visar att den politiker som får flest personröster av alla på sin valsedel ökar sin sannolikhet att bli förstanamn på valsedeln i nästkommande val med hela två tredjedelar. Likaså fördubblas sannolikheten för hen att bli utsedd till ordförande för kommunstyrelsen efter valet. Vi jämför utfallen för de politiker som fått flest personröster och vunnit med liten marginal med utfallen för dem som fått näst flest röster på samma valsedel. Denna statistiska metod säkerställer att vi identifierar ett orsakssamband.
Personvalet fungerar som primärval och belönar kompetenta politiker
Våra resultat visar att personvalet på sätt och vis fungerar på samma sätt som ett primärval i ett valsystem med majoritetsval. I primärval har väljarna möjlighet att utse vilka som ska representera partiet i de allmänna valen, medan personval ger väljarna möjlighet att påverka vem som får mest makt inom partiet.
I en fördjupande analys visar vi att personvalet fyllt en liknande roll som primärvalen haft i USA och Latinamerika genom att det lett till ökad politisk konkurrens mellan politiker inom partier där det saknats konkurrens mellan partier. Vår fördjupade analys beskriver även vilka politiker väljarna röstat fram. Här finner vi att väljarna belönar mer kompetenta politiker med fler personröster samt att partierna själva är mer benägna att belöna kompetenta politiker som fått flest personkryss.
IFN Working Paper nr 1002, "Preferential Voting, Accountability and Promotions into Political Power: Evidence from Sweden", är författat av Olle Folke, Columbia University och IFN, Torsten Persson, Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, samt Johanna Rickne, IFN och Columbia University.
