År 2007 sänktes arbetsgivaravgifterna i Sverige med en tredjedel för arbetstagare mellan 19 och 25 år. Vi uppskattar att sänkningen skapat 6 000–10 000 nya jobb på kort sikt. Reformen ledde till att skatteintäkterna för 2008 minskade med 10 miljarder kr. Intäktsbortfallet per skapat jobb uppgår därmed till mellan 1,0 och 1,6 miljoner kronor, vilket motsvarar omkring fyra gånger den genomsnittliga anställningskostnaden för 19–25-åringar.
Hög och bestående ungdomsarbetslöshet är en stor utmaning för Sverige, liksom för andra europeiska länder. Situationen förvärrades ytterligare i samband med finanskrisen 2008. I denna uppsats undersöker vi huruvida riktade sänkningar av arbetsgivaravgifter är en effektiv åtgärd för att höja sysselsättningen för unga. Den 1 juli 2007 sänktes arbetsgivaravgifterna för anställda mellan 19 och 25 år med cirka 11 procentenheter. I januari 2009 sänktes arbetsgivaravgifterna med ytterligare 6 procentenheter, samtidigt som målgruppen utökades till alla under 27 år. Eftersom sänkningarna omfattade specifika åldersgrupper är det möjligt att utvärdera effekterna genom att jämföra målgruppens utveckling över tid med utvecklingen hos individer som är något äldre, och som därmed inte omfattades av de nya reglerna.
Förhållandevis små effekter
Våra resultat visar att de lägre arbetsgivaravgifterna hade förhållandevis liten påverkan på sysselsättningen. För målgruppen som helhet ökade sysselsättningen med 2,7 procent år 2007 och 1,4 procent år 2008; för 25-åringar var sysselsättningseffekten omkring 1 procent. Vidare pekar resultaten på att den utökade nedsättningen, som infördes 2009, inte hade någon ytterligare effekt på sysselsättningen. Vi uppskattar det totala antalet jobb som skapats med hjälp av sänkningarna till omkring 6 000–10 000, vilket innebär att bruttokostnaden per skapat jobb för 19–25-åringar uppgår till mellan 1,0 och 1,6 miljoner kronor. Som en jämförelse kan vi notera att kostnaden är mer än fyra gånger så stor som den genomsnittliga lönekostnaden i denna grupp.
Effekten varierar mellan grupper
Vi studerar även effekten separat för specifika grupper på arbetsmarknaden. För unga utlandsfödda, en grupp med typiskt sett svag anknytning till arbetsmarknaden, finns ingen sysselsättningseffekt överhuvud taget. Inte heller arbetslösa ungdomar verkar ha gynnats av de nya reglerna. För individer som gått en kvalificerad yrkesutbildning (KY) och i högre grad är sysselsatta tycks däremot effekterna på sysselsättningen vara större.
IFN Working Paper nr 1001, "Payroll Taxes and Youth Labor Demand", är författat av Johan Egebark, Institutet för Näringslivsforskning ((FN), och Niklas Kaunitz, Stockholms universitet.
