I Sverige är kommunerna skyldiga att förse invånarna med dricksvatten. Kommunerna får inte sätta vilken avgift de vill utan är bundna av den s.k. självkostnadsprincipen, vilken innebär att intäkterna från vattenavgifterna inte får vara större än utgifterna. Principen medför bl.a. att beslutsfattarna inte får låta sig påverkas av vattenavgifterna i andra kommuner. Trots detta finner denna studie empiriskt belägg för att så är fallet.
Tidigare studier från flera olika länder har funnit belägg för att politiska beslutsfattare på lokal nivå påverkas av sina grannkommuner när de fattar ekonomiska beslut. Det kan t.ex. handla om skattesatser, eller hur mycket av kommunens resurser som läggs på offentliga tjänster. En förklaring till detta fenomen är att de politiska beslutsfattarna inte vill uppfattas som ineffektiva – om man t.ex. har en högre skattesats än sina grannar kan det signalera att man inte utnyttjar skatteintäkterna effektivt. Samma resonemang kan appliceras på kommunala vattenbolag: Om man tar ut en högre avgift än sina grannkommuner signalerar man ett ineffektivt användande av avgiftsuttaget. Beslutsfattarna får därmed incitament att frångå självkostnadsprincipen, och sätta en avgift som är någorlunda samstämmig med grannkommunernas avgift. Denna studie är unik i det avseendet att beslutsfattarna inte får påverkas av sina grannkommuner när de fattar sina beslut, eftersom storleken på avgifterna är reglerad.
Lång analysperiod
Studien utnyttjar paneldata för åren 2002-2012, vilket gör att det finns utrymme att både undersöka avgifternas absoluta nivå och hur de har utvecklats över tiden. När man undersöker avgifternas utveckling över tiden kan man även med hjälp av enkla statistiska metoder kontrollera för permanenta kostnadsfaktorers inverkan på avgiften, även om dessa inte är direkt observerbara. Exempel på permanenta kostnadsfaktorer är geografiska förhållanden och skillnader i konsumtionsmönster mellan olika regioner. Studien kontrollerar även för observerbara icke-permanenta kostnadsfaktorer, såsom t.ex. kommunernas befolkningsutveckling. Dessutom används metoder som utvecklats specifikt för att analysera geografiska data, och som är konstruerade för att säkerställa att det spatiala beroendet som uppmätts inte beror på att närliggande kommuner har liknande kostnadsstrukturer.
Oklara effekter på ekonomisk effektivitet
Resultaten visar att om grannkommunerna höjer sina avgifter med i genomsnitt 100 kronor, så kommer den egna kommunen höja sin avgift med ungefär 14 kronor. Påverkan ifrån grannkommunerna är alltså relativt begränsad, men tillräckligt stor för att vara av ekonomiskt intresse. Att lokala beslutsfattare frångår rådande regelverk är naturligtvis problematiskt – självkostnadsprincipens funktion är ju att skydda invånarna ifrån orimligt höga avgifter. Däremot kan det även finnas positiva aspekter på hur effektivt vattenbolagen använder sina resurser: Om en kommun har högre kostnader än sina grannar får den incitament att använda sina resurser ännu effektivare, för på så sätt kunna komma ner till en jämförbar avgiftsnivå utan att behöva gå med förlust.
IFN Working Paper nr 998, "Strategic Interaction vs. Regulatory Compliance among Regulated Utilities: The Swedish Water Sector", är författat av Erik Lundin, Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
