Det är välkänt att det finns ett samband mellan så kallad social tillit i ett land, storleken på dess välfärdsstat och hur jämnt inkomsterna är fördelade inom landet. Men få studier har försökt bena ut hur orsakssambanden mellan dessa tre faktorer ser ut. I denna uppsats görs ett försök att identifiera vad som orsakar vad. Vi kommer fram till att en större välfärdsstat ger en mer jämlik inkomstfördelning och att länder med hög tillit lättare kan bygga upp en stor välfärdsstat. Vi finner dock inte att den jämnare inkomstfördelning som välfärdsstaten skapar i sin tur ökar tilliten.
Samhällsvetare har under lång tid mätt social tillit, ofta genom att i enkäter låta svarande ta ställning till påståendet att det går att lita på människor i allmänhet. Detta enkla mått på tillit har visat sig samvariera med en rad önskvärda ekonomiska och politiska utfall: I länder där människor är pålitliga och litar på varandra underlättas samarbete som ger en mer effektiv resursanvändning. Annan forskning har bland annat visat att tillit främjar ett lands långsiktiga ekonomiska utveckling.
Högre tillit ger större välfärdsstat
Det är lätt att visa att länder med hög tillit ofta har högre skatter, större välfärdsstat och mindre inkomstspridning än länder med låg tillit. Det är däremot oklart hur dessa samband ska förklaras: Är det exempelvis storleken på välfärdsstaten som orsakar den höga tilliten i Sverige, eller är det den höga tilliten som förklarar att Sverige har en stor välfärdsstat? Sambandet mellan tillit och låg inkomstspridning brukar tolkas som att ökad ojämlikhet leder till mindre tillit. Teoretiskt kan det emellertid vara tvärtom: När människor litar på varandra underlättas samarbete som bidrar till att göra inkomstfördelningen jämnare.
Vi använder data från 89 länder över faktorer som påverkar tillit men inte jämlikhet (exempelvis konstitutioner och religiositet) i kombination med data som påverkar jämlikhet men inte tillit (exempelvis rättslig tradition och religiös sammansättning). Genom detta förfarande kan vi undersöka om sambandet mellan tillit och jämlikhet beror på att
- jämlikhet orsakar tillit
- tillit orsakar jämlikhet, eller att
- sambandet är dubbelriktat, så att tillit och jämlikhet ömsesidigt förstärker varandra.
Större välfärdsstat ger inte högre tillit
Vi finner att tillit ger en jämnare inkomstfördelning, och att en jämnare fördelning av beskattningsbara inkomster ökar tilliten. Vi finner också att en större välfärdsstat ger en jämnare fördelning av disponibla inkomster (dvs inkomster efter att skatter och bidrag räknats in). Däremot går det inte att öka tilliten genom att expandera välfärdsstaten.
Resultatet betyder att det är möjligt att med politiska beslut om ökad välfärdsstat åstadkomma en jämnare fördelning av disponibla inkomster i samhället, men vi ska inte vänta oss att detta kommer att leda till ökad tillit.
IFN Working Paper nr 994, "Trust, Welfare States and Income Equality: What Causes What?2, är författat av Andreas Bergh, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Lunds universitet, och Christian Bjørnskov, Aarhus University.
