I Sverige och många andra länder har det blivit vanligare att medborgare kompletterar det skydd som välfärdsstaten ger med marknadslösningar som tillhandahålls av privata företag. En omdebatterad fråga är hur möjligheten att komplettera välfärdsstaten med privata lösningar påverkar det politiska stödet för välfärdsstaten. I denna uppsats undersöks frågan teoretiskt för socialförsäkringar enligt inkomstbortfallsprincipen, dvs. den typ vi har i Sverige. Det visar sig att små sänkningar av den skattefinansierade ersättningsnivån i kombination med möjligheten att komplettera skyddet med privata försäkringar kan vara ett sätt att bibehålla ett stort politiskt stöd för välfärdsstaten.
Sverige har fortfarande internationellt sett höga skatter och omfattande sociala skyddsnät men välfärdstaten har bantats en del sedan 1980-talet, då ersättningsnivåerna var som högst. I takt med att människor blir rikare växer efterfrågan på trygghetslösningar utöver vad välfärdsstaten tillhandahåller, vilket har lett till en växande marknad för kompletterande lösningar som ”toppar upp” den nivå som ingår i det skattefinansierade paketet. Fenomenet ”topping up” är omstritt bland annat därför att det kan leda till minskat stöd för välfärdsstaten och i förlängningen ett systemskifte där skattefinansiering ersätts av marknadslösningar.
Komplement kan öka stödet för välfärdsstaten
I denna uppsats undersöks teoretiskt hur det förhåller sig med den saken när det gäller socialförsäkringar enligt inkomstbortfallsprincipen som kan kompletteras med marknadsmässiga försäkringar. Tidigare forskning har gjort liknande analyser för offentligt finansierade varor och tjänster och för andra typer av offentliga försäkringar.
I modellen visas att möjligheten att komplettera socialförsäkringar med privata försäkringar inte minskar det politiska stödet för socialförsäkringar. Däremot kan alltför generösa socialförsäkringar leda till att höginkomsttagare vänder välfärdsstaten ryggen, eftersom skillnaden mellan vad de betalar in och får ut av systemet blir så stor att de skulle ha det bättre om välfärdsstaten avskaffades. Vid något lägre ersättningsnivåer i det offentliga systemet kan de som så önskar komplettera med marknadsförsäkringar för att nå önskad total trygghetsnivå.
Inget minskat stöd för svenska välfärdsstaten
I Sverige har ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna, inklusive pensionssystemet, blivit mindre generösa sedan 1980-talet, samtidigt som privata tilläggsförsäkringar ökat i omfattning. Det har funnits farhågor att denna utveckling skulle leda till en politisk dynamik där stödet för välfärdsstaten minskar, men den teoretiska analysen visar på den motsatta effekten.
Empiriskt har andra forskare visat att stödet för välfärdstaten i Sverige ökat snarare än minskat under samma tid, vilket är i linje med den teoretiska modellen.
IFN Working Paper nr 993, "Topping up and the Political Support for Social Insurance", är författat av Andreas Bergh, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Lunds universitet.
