I denna studie undersöker vi effekten av utbildning på dödlighet med hjälp av information från en nationell reform som genomfördes i Sverige där elever kom att omfattas av ytterligare ett års skolplikt. Genom att använda tidsvariationen avseende reformens införande i olika skoldistrikt finner vi att ett extra år i grundskolan leder till minskad dödlighet. Minskningen kan skönjas redan för individer under 30 år och växer sedan i storlek upp till 60-årsåldern.
Enligt ekonomisk teori finns det flera anledningar att man kan förvänta sig att utbildning förbättrar människors hälsa. Mer utbildning ger individen en förbättrad ekonomisk situation, vilket i sin tur leder till att hon kan investera mer i sin hälsa. Utbildning kan även tänkas ge bättre hälsa genom att individer med mer kunskap ändrar sitt hälsobeteende eller genom att utbildning påverkar människors tidspreferenser.
Empirisk forskning visar att utbildning är positivt korrelerad med hälsa. Däremot råder fortfarande oenighet kring huruvida den påvisade relationen är ett orsakssamband. Utbildningsrelaterade skillnader i hälsa skulle också kunna vara ett resultat av uteslutna ’tredje’ faktorer, som påverkar såväl utbildning som hälsa, så som hälsan under barndomen, familjebakgrund, tidspreferenser eller kognitiva färdigheter.
På senare tid har det vuxit fram en litteratur som försöker fastställa den kausala relationen mellan utbildning och hälsa genom att använda information om obligatoriska skolreformer. I den här studien använder vi information om en reform av den svenska folkskolan för att undersöka om utbildning har en effekt på dödlighet.
En obligatorisk sjuårig folkskola
Den 1 juli 1936 beslutade Sveriges Riksdag om att den obligatoriska skolplikten i folkskolan skulle utökas med ytterligare ett år – från sex till sju år. Det huvudsakliga argumentet för förlängningen av skolplikten var att man ansåg att sex års skola var för kort för att uppnå de läromålen som fanns för folkskolan. I linje med detta omfattade inte den aktuella reformen några fundamentala förändringar i kurs- och utbildningsplaner, utan syftade snarare till att ge mer långvariga utbildningsresultat.
Ytterligare år i skola minskar dödligheten
Reformen genomfördes under en tolvårsperiod för omkring 70 år sedan, vilket innebär att dödlighetsutfall kan studeras över en mycket lång tidshorisont. Existerande forskning utnyttjar i huvudsak information för relativt nya skolreformer, genomförda under senare delen av 1900-talet, vilket innebär att de endast kan observera hälsoutfall för en begränsad tidsperiod.
Vår analys undersöker effekten av andelen reformerade skoldistrikt per län på män och kvinnors dödstal med hjälp av en s.k. dubbeldifferensansats, i vilken vi jämför skillnaden i utfall mellan reformerade och icke-reformerade distrikt.
Resultaten indikerar tydligt att det finns en robust minskning i dödligheten av en utökad skolplikt från sex till sju år. Det positiva sambandet mellan utbildning och hälsa finns även kvar när vi justerar analysen för könsfördelning och andelen stadsbefolkning i varje län, liksom inkluderar länsfixa effekter och tidskontroller. Likaså verkar utbildningseffekten på dödlighet gälla för såväl män som kvinnor. Resultaten tyder dessutom på att effekterna är av betydande storlek.
Utifrån vår analys kan vi inte säga någonting exakt kring vilka mekanismer som driver sambandet mellan utbildning och minskad dödlighet. Intressant i sammanhanget är dock att en stor del av utbildningseffekten uppträder redan inom ett intervall av 10-20 år, d.v.s. då individerna som tagit del av den utökade obligatoriska skolan är mellan 14-31 år gamla. Vi noterar även att utbildningseffekten verkar inträda något senare i åldrarna för kvinnor jämfört med för män.
IFN Working Paper nr 992, "Effects of Compulsory Schooling on Mortality: Evidence from Sweden", är författat av Martin Fischer, University of Duisburg-Essen, Martin Karlsson, University of Duisburg-Essen, och Therese Nilsson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Lunds universitet.
