Ett centralt begrepp inom nationalekonomisk forskning är hypotesen om nyttomaximering. Till exempel utgår huvuddelen av den mikroekonomiska forskningen från antagandet att konsumenter allokerar pengar i syfte att maximera nyttan. I denna uppsats undersöks om konsumtionsdata stödjer hypotesen om nyttomaximering. Hur man praktiskt testar denna hypotes försvåras dock av att det ofta finns mätfel i de konsumtionsdata som observeras. Uppsatsen presenterar en enkel och mycket effektiv procedur för att testa om en individ nyttomaximerar.
Studien utgår från en konsumtionsmodell där endast priser och kvantiteter av ett visst antal varor och tillgångar observeras. Vidare antas det att dessa data innehåller mätfel, vilket innebär att den sanna konsumtionen plus ett slumpmässigt fel endast observeras. Mätfelet kan bero på felaktiga uppgifter från individer och hushåll eller på grund av att de organisationer som samlar in data endast rapporterar den i aggregerad form.
Ny metod som tar hänsyn till mätfel i konsumtionsdata
I denna uppsats föreslås en enkel metod för att testa om konsumtionsdata med mätfel är konsistent med konsumtion från en nyttomaximerande individ eller hushåll. Fördelen med den nya metoden är att den kan appliceras på stora datamängder. Sådana datamängder kan bestå av konsumtion av varor och tjänster för många hushåll och individer över tid eller av aggregerad data över monetära tillgångar i olika länder som följs över långa tidsperioder. I uppsatsen appliceras den nya metoden på olika modeller, som varierar beroende på hur mätfelet påverkar den sanna konsumtionen. Två modeller som analyseras är dels den klassiska mätfelsmodellen, i vilken observerade data beror på den sanna konsumtionen och ett slumpmässigt fel, och dels den så kallade Berkson-modellen, i vilken den sanna konsumtionen är en funktion av observerade data plus ett slumpmässigt fel.
Metoden appliceras på amerikanska konsumtionsdata
Den nya metoden appliceras på data över aggregerad konsumtion och monetära tillgångar i USA. Resultaten visar att dessa data kan tillåtas innehålla en mycket liten mängd mätfel för att vara genererad av en nyttomaximerande representativ agent. Vidare visar resultaten att andelen mätfel i dessa data är robust med avseende på den mätfelsmodell som används, men även med hänsyn till den statistiska fördelning som mätfelet antas följa.
IFN Working Paper nr 990 "A Simple Method to Account for Measurement Errors in Revealed Preference Tests", har författats av Per Hjertstrand (Institutet för Näringslivsforskning, IFN).
