Vi analyserar hur regleringar av etableringen av nya dagligvarubutiker påverkar marknadsstruktur och vinster på lokala marknader. På marknader med mer restriktiv reglering finner vi att lägre etableringskostnader, motsvarande dem på marknader med mindre restriktiv reglering, inte leder till att många fler butiker slår igen utan till fler nyetableringar och att vinsterna minskar i existerande butiker.
Under flera decennier har utvecklingen i dagligvaruhandeln gått mot allt färre och större butiker. Dagligvaror utgör en stor del av den privata konsumtionen och välfärdseffekterna av olika typer av regleringar är potentiellt mycket stora. I Sverige har kommunerna via plan- och bygglagen makten att bestämma om, och i så fall var, nya butiker tillåts etableras på lokala marknader. I denna studie analyserar vi hur marknadsstrukturen och vinsterna i svensk dagligvaruhandel påverkas av regleringar av nya butiker.
Data för alla dagligvarubutiker
För att utvärdera konsekvenserna av regleringar krävs en noggrann analys av både efterfrågan på och utbudet av butiker på lokala marknader. Marknadsstrukturen och graden av konkurrens bestäms i stor utsträckning av storleken på aktörers irreversibla etableringskostnader, dvs redan upplupna kostnader i samband med etablering, och utträdesvärdet, dvs restvärdet vid utträde från marknaden. Då dessa mått inte är direkt observerbara skattar vi dem med hjälp av en dynamisk modell och data för alla dagligvarubutiker under perioden 2001–08. Modellen beaktar efterfrågan samt etablering och utslagning av butiker över tid.
Nytt i studien är att butiker tillåts vara differentierade och att vi skattar etableringskostnader och utträdesvärden för olika butikstyper på marknader med olika grader av reglering. Till stora butiksformat räknas exempelvis ICA Maxi/Kvantum, Coop Forum, City Gross och Willys. Lokala marknader delas in i två grupper, en med mer och en med mindre restriktiv tillämpning av regleringen, baserat på andelen ändrade detaljplaner och politisk majoritet i kommunerna.
Skillnader i etableringskostnader
Resultaten visar att etableringskostnaderna i genomsnitt är 10 procent lägre för små butiker på marknader med mindre jämfört med mer restriktiv reglering. Motsvarande skillnad är 18 procent för stora butiker. De genomsnittliga etableringskostnaderna är även avsevärt mycket högre än utträdesvärdet vilket stämmer väl överens med att många butiker slår igen.
Policysimuleringar för olika butiksformat
Modellen används för att simulera förändringar i marknadsstrukturen under ett antal olika scenarier. Till exempel sänker vi etableringskostnaderna för små och stora butiker på marknader med mer restriktiv reglering till de nivåer som gäller på marknader med mindre restriktiv reglering.
Vi finner att sannolikheten för etablering ökar med i genomsnitt 2,5 procentenheter för små butiker och 3,5 procentenheter för stora butiker. De långsiktiga vinsterna för existerande butiker minskar runt 2 procent för små butiker och upp till 15 procent för stora butiker. Samtidigt finner vi inte någon stor ökning i antalet butiker som slås ut. De lägre etableringskostnaderna leder alltså till ökad tillgänglighet till olika typer av butiker.
Studien belyser att det är viktigt att ta hänsyn till olika butiksformat för att korrekt kunna utvärdera konsekvenserna av alternativa regleringar.
IFN Working Paper 984, "Entry Regulations, Product Differentiation and Determinants of Market Structure", har författats av Florin Maican, Göteborgs universitet och IFN, och Matilda Orth, IFN.
