I den här studien undersöks hur skolvalsreformerna från början av 1990-talet har påverkat grundskoleelevers resultat på kort och lång sikt. Sammantaget ser vi inga dramatiska effekter, vare sig positiva eller negativa, av de ökade möjligheterna att välja skola.
Studien har undersökt hur möjligheten att välja skola, som infördes i början av 1990-talet, har påverkat grundskoleelevers resultat. Resultaten tyder på små eller inga effekter. I den mån effekter uppmäts, är de oftast positiva, men det ska understrykas att de i regel är mycket små, ganska osäkra, och huvudsakligen begränsade till urbana kommuner. Detta gäller både resultat på kort sikt, såsom grundskolebetyg, och på lång sikt, såsom huruvida man går vidare till högskolan eller har ett arbete.
Valmöjlighet undersöks, inte faktiska val
Det som mäts i undersökningen är hur möjligheten att välja mellan många skolor påverkar elevernas utfall. Vi studerar alltså inte effekten av att göra ett aktivt val, utan undersöker effekten av att ha många skolor att välja mellan, även om man inte gör ett aktivt val. Detta är en skillnad från tidigare undersökningar, som studerat effekten av hur stor andel av eleverna i en kommun som går i friskola. Effekten av vår undersökning ligger i underkant, jämfört med de tidigare studierna: de liknar resultaten i vissa av de tidigare studierna och är storleksmässigt mindre än i andra.
Rikt datamaterial
För att undersöka om ett stort antal skolor att välja mellan påverkar elevernas utfall, har vi konstruerat detaljerade mått för hur många skolor eleverna har i närheten av hemmet. Detta har gjorts för elever som gick i grundskolan såväl före som efter skolvalsreformerna. Genom att jämföra elever med olika många skolor att välja mellan, kan vi säga något om effekterna av skolvalsreformen. Elever som gick ut skolan innan reformen genomfördes används som en obehandlad kontrollgrupp i analysen. Vi tar även hänsyn till skillnader i bakgrundsförhållanden mellan eleverna. Datamaterialet består av registerbaserad information över alla elever födda 1972–1990, samt deras föräldrar.
IFN Working Paper nr 981, "The Short- and Long-term Effects of School Choice on Student Outcomes – Evidence from a School Choice Reform in Sweden", är författat av Verena Wondratschek, Centre for European Economic Research (ZEW) och IFN, Karin Edmark, IFN, CESIfo och IFAU, samt Markus Frölich, University of Mannheim och IFAU.
