När en användare skriver ut ett dokument kan denne välja att antingen använda ena sidan eller båda sidor av ett ark. Vi visar att vilket av de två alternativen som är förvalt har stor inverkan på konsumtionen av papper. Genom att välja förvalsalternativ optimalt kan pappersåtgången minskas med 15 procent.
Det finns ett ökat intresse för hur interventioner som inte bygger på ekonomiska incitament påverkar människors beteende. Ett verktyg som visat sig mycket inflytelserikt är förval, det alternativ som erhålls när man inte gör ett aktivt val. Vilket alternativ som är förvalt påverkar hur mycket människor pensionssparar och huruvida man kan tänka sig att donera sina organ. Trots att det torde finnas en stor potential finns det förvånansvärt lite kunskap om hur förval påverkar människors benägenhet att ta hänsyn till miljön.
När en användare skriver ut ett dokument kan denne välja att antingen använda båda sidor av ett ark eller ena sidan. Dubbelsidiga utskrifter är mindre resursintensiva eftersom de minskar antalet ark som går åt i produktionen av ett dokument. Ett vanligt förekommande fenomen är att ett av de två alternativen är förvalt. Således är detta en näst intill idealisk situation för att testa vilken betydelse förval har för åtgången av resurser.
Ett fältexperiment
Vi genomför ett fältexperiment där vi (slumpmässigt) skiftar förval från enkelsidig till dubbelsidig utskrift på skrivarna på ett svenskt universitet. Omedelbart efter denna enkla förändring minskade den dagliga pappersåtgången med 15 procent. Under de första 25 dagarna efter förändringen sparade de 18 institutioner som deltog i studien 15 000 ark papper. Vi visar också att effekten inte försvinner över tid; mer än sex månader efter interventionen var papperskonsumtionen fortfarande kvar på den nya lägre nivån.
Den intervention som vi inför påverkar inte volymen av utskrifter, varken antalet dokumentsidor eller antalet dokument. Således beror minskningen i pappersanvändande enbart på att antalet dubbelsidiga utskrifter ökade. Detta resultat är viktigt eftersom det visar att det verktyg vi använder för att påverka beteendet inte ger några oavsedda sidoeffekter. Exempelvis skulle man kunna tänka sig att användarna börjar skriva ut fler dokument efter förändringen eftersom varje dokument tar mindre plats.
Ofta försöker man påverka människor att bli mer miljövänliga genom att uppmana dem. För att testa hur väl uppmaningar fungerar använder vi en annan typ av behandling för vissa av de deltagande institutionerna. Vi låter universitetets miljökoordinator skicka ett e-mail där hon uppmanar alla att använda dubbelsidig utskrift så mycket som möjligt. Det visar sig att uppmaningen inte har någon effekt alls, vilket visar på att denna typ av påverkan är förhållandvis ineffektiv.
Förklaringar
Tidigare studier pekar på att förval har större betydelse vid svåra beslut (jfr organdonation och pensionssparande), och när antalet alternativ att välja mellan ökar. Dessutom har man spekulerat i att anledingen till att förval har så stort inflytande är att de fungerar som en underförstådd rekommendation. Vi visar att förvalda alternativ har stor betydelse också i en situation där valet står mellan endast två alternativ, där beslutet är mycket enkelt, och där beslutsfattarna redan blivit rekommenderade om önskat beteende.
Vår alternativa förklaring till den stora förvalseffekt vi finner är att många användare bryr sig relativt lite om hur de skriver ut sina dokument. Ju fler som har svaga preferenser med avseende på hur utskriften ska se ut, desto större betydelse kommer förvalsalternativet att ha. Således visar vi hur man på ett enkelt sätt kan få människor att minska sitt resursanvändande, utan att behöva gå emot deras underliggande preferenser.
IFN Working Paper nr 975, "Can Indifference Make the World Greener?", är författat av Johan Egebark, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, och Mathias Ekström, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Norska Handelshögskolan (NHH), Bergen.
