I denna studie analyserar vi ”kostnaden” för ett nytt företagsspråk i termer av hur själva styrelsearbetet fungerar med ett nytt språk. Studien visar att ”kostnaden” kan vara stor och kan förklara varför företag föredrar att rekrytera en inhemsk styrelsemedlem med erfarenhet av internationell marknad vid kommersiell internationalisering av företagets verksamhet och en utlänning vid finansiell internationalisering.
I tidigare studier har vi visat att det är värdeskapande för nordiska företag att internationalisera styrelsen och hur valet av form för denna internationalisering är kopplad till internationaliseringen av företagets finansiella och kommersiella verksamhet. Kommersiell internationalisering – export och import – har då främst befunnits kopplad till val av inhemska styrelsemedlemmar med kunskap om relevant marknad. Vid finansiell internationalisering, såsom ökat utländskt ägande och listning på utländska aktiemarknader, har man däremot föredragit att rekrytera utländska styrelsemedlemmar.
För att förstå språkets betydelse för valet av form för styrelseinternationalisering analyserar vi i denna studie med hjälp av fallstudier hur mångfald i termer av språk påverkar arbetet och beslutsfattandet i företagsstyrelser.
Analys av nio nordiska företag
Studien är baserad på intervjuer med ordföranden samt nuvarande/före detta, inhemska/utländska och kvinnliga/manliga styrelsemedlemmar i nio företag av varierande storlek baserade i Norden. I studien identifieras företag som varit väl förberedda respektive oförberedda inför en internationalisering av styrelsen och en språkändring i styrelsearbetet.
För de oförberedda leder språkbytet till en ”kostnad” i form av mindre grad av konstruktiv diskussion inom styrelsen, kortare styrelsemöten och till styrelsemedlemmar som känner utanförskap och obehag över att delta i diskussionen. I de väl förberedda företagen är situationen den motsatta och man ser sig i dessa som vinnare på språkbytet. I de fall man sett problem med internationaliseringen av styrelsen pekar man ofta på arbetstagarrepresentanternas sämre språkkunskaper som en anledning.
Nomineringskommittén bör uppmärksamma språkets betydelse
Med ökad internationalisering av företagets verksamhet blir en internationalisering av styrelsen av stor betydelse för att denna skall kunna fullgöra sina uppgifter. Nomineringskommittén bör i detta internationaliseringsarbete lägga stor vikt vid språkkunskaper för att säkra ett effektivt framtida styrelsearbete. Internationalseringen av styrelsen genom rekrytering av utländsk medlem är i genomsnitt en värdeskapande handling. Om företaget avstår från att rekrytera internationella styrelsemedlemmar p.g.a. språkliga problem kan man sålunda tala om en kostnad för språkbarriären.
Studien ger stöd för att företag för att lindra språkbarriärer i den interna kommunikationen – med exempelvis ledningen kring strategier för ny utländsk marknad – föredrar att välja inhemska styrelsemedlemmar med erfarenhet av just den marknaden. När extern kommunikation – med exempelvis företrädare för utländska finansiella marknader – väger tungt rekryteras utlänningar med relevanta språkkunskaper.
IFN Working Paper nr 974, "The Role of Language in Corporate Governance: The Case of Board Internationalization", är författat av Lars Oxelheim, Institutet för Näringslivsforskning tillsammans med Rebecca Piekkari, Aalto University, Finland och Trond Randöy, University of Agder, Norway.
