Att beräkna elasticiteter av olika slag, d.v.s. hur en ekonomisk variabel påverkas av en förändring av en annan variabel är viktigt för att kunna tolka resultaten i nationalekonomisk forskning. Exempel på sådana elasticiteter är hur individers arbetsutbud förändras när lönen ökar och hur konsumtionen av en vara förändras då priset på denna eller andra varor förändras. Beräkningarna görs vanligtvis utifrån en rad olika ekonomiska och statistiska antaganden såsom den matematiska formen på individernas preferenser och hur individernas konsumtionsval ser ut. I denna uppsats visar vi hur elasticiteter kan beräknas utan starka antaganden om individernas preferenser.
Vi utgår från en enkel konsumtionsmodell där det endast antas att individer maximerar en nyttofunktion som uppfyller vissa generella egenskaper. Vidare utgår vi från att forskaren endast observerar hur mycket individerna konsumerar av ett visst antal varor och priserna på dessa varor. Givet priser och kvantiteter undersöker vi om detta utgör tillräcklig information för att meningsfullt kunna beräkna elasticiteter.
Resultaten visar att priser och kvantiteter inte är tillräckligt för att identifiera storleken på elasticiteterna, men att många elasticiteter kan approximeras till värden nära noll. För att kunna identifiera exakta värden på elasticiteter behövs ytterligare antaganden om individernas preferenser såsom funktionsformen på preferenserna. En central slutsats från denna studie är således att det är mycket viktigt att välja eller anta en funktionsform som är flexibel nog att fånga komplexa konsumtionsmönster, då det data som forskaren observerar inte innehåller tillräckligt med information.
IFN Working Paper nr 972: "What Do Revealed Preference Axioms Reveal about Elasticities of Demand?", har författats av Per Hjertstrand (Institutet för Näringslivsforskning, IFN) och Barry Jones (Binghamton University).
