Entreprenörer bygger ofta upp erfarenhet som anställda i ett etablerat företag innan de väljer att starta ett eget företag. Den empiriska forskningen kring hur erfarenhet påverkar benägenheten att starta eget ger dock blandade resultat. En del studier visar att sannolikheten att bli entreprenör ökar med erfarenhet som anställd, medan andra visar att den minskar. I denna uppsats visar vi i två olika datamaterial att benägenheten att bli entreprenör först ökar med mer erfarenhet för att sedan minska. Vi utvecklar även en teoretisk modell som förklarar detta mönster.
Att jobba som anställd innebär att man över tid bygger upp kunskap om branschen och skapar sig ett värdefullt nätverk av kontakter. Denna erfarenhet är viktig för lönsamheten av att starta ett företag, men gör också att man kan få mer attraktiva löneerbjudanden från andra företag. Det är alltså inte uppenbart hur erfarenhet i sig påverkar beslutet att starta eget.
Denna uppsats utvecklar en teoretisk modell som visar att benägenheten att bli entreprenör först ökar med erfarenhet för att sedan minska. Modellen lyfter fram att personer med kort erfarenhet som anställd har svårt att starta ett lönsamt företag och väljer istället att fortsätta jobba som anställd. Personer med lång erfarenhet skulle kunna starta ett lönsamt företag, men denna erfarenhet är så värdefull att löneerbjudanden från etablerade företag gör att personen väljer att fortsätta som anställd.
Således är det personer med medellång arbetslivserfarenhet som har den största benägenheten att starta ett eget företag. Dessa är personer med värdefull arbetslivserfarenhet och nätverk inom branschen, men som ännu inte är tillräckligt attraktiva för andra företag då värdet av deras arbetslivserfarenhet kan vara svårt att uppskatta för potentiella arbetsgivare.
Benägenheten att starta eget störst efter 10 år som anställd
För att testa ovanstående teori studerar uppsatsen, med hjälp av två vitt skilda databaser, benägenheten att starta eget företag. Vi studerar först advokater i USA som jobbade på advokatbyråer som gick i konkurs i samband med finanskrisen 2007/2008. Genom att studera dessa advokater kan vi separera beslutet att lämna sin arbetsgivare från beslutet att bli entreprenör, eftersom arbetsgivaren plötsligt gick i konkurs. I linje med vår teoretiska modell visar analysen att benägenheten att starta en egen advokatbyrå ökar tills advokaten når partnernivå, det vill säga blir delägare i byrån, för att därefter sjunka.
För att studera detta mönster i ett mer omfattande datamaterial går vi vidare till att studera entreprenörer i Sverige. Givet att en anställd lämnar sin arbetsgivare finner vi att benägenheten att bli entreprenör ökar med antalet år som anställd, men efter 10 år som anställd minskar benägenheten att bli entreprenör. Mönstret ser likartat ut för egenföretagare som startar enskild firma och mer ambitiösa entreprenörer som startar aktiebolag.
IFN Working Paper nr 970, "Experience and Entrepreneurship: A Career Transition Perspective", är författat av Christopher Rider (Emory University), Peter Thompson (Emory University), Aleksandra Kacperczyk (MIT) och Joacim Tåg (Institutet för Näringslivsforskning, IFN).
