Trots att politiska beslutsfattare officiellt eftersträvar en militär som är representativ för befolkningen så finns det en utbredd missuppfattning att en oproportionerligt stor andel av amerikanska soldater kommer från de lägre samhällsskikten.
Studier av soldaters socioekonomiska bakgrund ger en motsägelsefull bild. Detta kan bero på att sådana studier vanligtvis baseras på geografisk härkomst eftersom militären inte samlar in information om rekryters familjeinkomster. I denna studie använder vi istället individdata från National Longitudinal Survey of Youth 1997 för att undersöka befolknings-
sammansättningen 1997–2011. Vår studie visar att, till skillnad från tidigare perioder, så kommer dagens rekryter från familjer med en inkomst och förmögenhet som ligger något över medianen. Studien visar även att det är större sannolikhet i dag jämfört med tidigare att de påbörjat högre utbildning och säger sig uppleva en högre livstillfredställelse. Medelklassen är överrepresenterad, medan soldater från den lägsta och den högsta inkomstkategorin är underrepresenterade.
Rekryter hade 0,2 standardavvikelser högre poäng på kognitiva tester jämfört med den civila befolkningen. För rekryter från familjer med låg- eller mellaninkomst så innebar bättre resultat på kognitiva tester en ökad sannolikhet för militär tjänstgöring. För de som kommer från höginkomstfamiljer gäller däremot motsatt samband mellan tjänstgöring och testresultat. De senaste årtiondena har överrepresentationen av minoritetsgrupper minskat och, i skarp kontrast till Vietnamkriget, finner vi att icke-latinamerikanska vita rekryter är påtagligt överrepresenterade bland de stupade i Irak och Afghanistan.
IFN Working Paper nr 965, "Rich Man's War, Poor Man's Fight? Socioeconomic Representativeness in the Modern Military", är författat av Andrea Asoni, Charles River Associates, och Tino Sanandaji, Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
