Trots globaliseringen och betydande teknologiska framsteg visar forskning att geografiskt avstånd alltjämt utgör ett betydande hinder för handel mellan länder. I denna studie löser vi emellertid denna ”distans-paradox” genom att teoretiskt och empiriskt visa att en utveckling där den ”verkliga” effekten av geografiskt avstånd på bilateral handel har minskat över tiden, är konsistent med att statistiska studier visar att effekten av geografiskt avstånd på handel har tilltagit.
Med en ökande globalisering borde man förvänta sig att geografiskt avstånd spelar en allt mindre roll för handel mellan länder. Med transporter som underlättas av avancerad IT-teknologi och omfattande handelsliberaliseringar borde den negativa effekt som geografisk distans har på omfattningen av handel mellan två länder minska över tiden.
Empiriska studier som undersöker handelsvolymen mellan två länder visar att om det geografiska avståndet mellan två länder skulle öka med 1 procent så minskas den bilaterala handeln mellan dessa länder med ungefär 0,9 procent. Denna negativa effekt som distans har på handelsvolymen har varit förhållandevis konstant över tiden. Vissa studier finner till och med att geografiskt avstånd har haft en ännu större negativ effekt på handeln under senare år.
Det kan verka paradoxalt att under en tid där IT-revolutionen krymper avståndet mellan människor i olika länder, så finner forskningen att handelsutbytet mellan dessa människor begränsas mer av geografiskt avstånd idag än tidigare. I denna studie löser vi emellertid denna ”distans-paradox” genom att visa att en utveckling där den ”verkliga” effekten av geografiskt avstånd på bilateral handel har minskat över tiden är konsistent med att statistiska studier finner att effekten av geografiskt avstånd på handel har tilltagit. Skälen till denna ”statistiska synvilla” i befintliga studier är följande.
Stora avstånd kan hindra all handel eller hindra mindre företags export
Tidigare studier har inte tagit hänsyn till att vissa länder har ett alltför stort avstånd mellan sig för att handel skall uppstå överhuvudtaget. Man har inte heller tagit hänsyn till att det endast är de mest effektiva företagen som kommer att finna det lönsamt att exportera till länder som ligger långt bort.
Nyare forskning visar också att om man inte tar hänsyn till att stora avstånd minskar sannolikheten att två länder handlar med varandra, tenderar man att underskatta hur mycket geografiskt avstånd minskar handeln. Å andra sidan riskerar man att överskatta hur mycket geografiskt avstånd minskar handeln om man inte tar hänsyn till att de minst effektiva företagen hämmas av stora avstånd.
Betydelsen av geografiskt avstånd har minskat
Genom att ta hänsyn till dessa två effekter ‒ och hur dessa har förändrats över tiden ‒ kan vår studie visa att effekten av geografiskt avstånd på bilateral handel faktiskt har minskat över tiden. Vår statistiska analys löser emellertid inte bara distans-paradoxen utan verkar också fånga underliggande rörelser i kostnaderna för handel. När vi studerar årliga distanseffekter uppvisar dessa inte bara en nedåtgående trend utan också ett tidsmönster som samvarierar väl med andra variabler som kan tänkas spegla handelskostnader – såsom oljepriser och priser för sjötransporter.
IFN Working Paper nr 957, "Heterogeneous Firms, Globalization and the Distance Puzzle", är författat av Mario Larch, Pehr-Johan Norbäck, Steffen Sirries and Dieter Urban.
