Ett skattesystem består normalt av många olika typer av skatter såsom inkomstskatter, egendomsskatter och/eller konsumtionsskatter. Betydelsen av dessa skiljer sig ofta mellan länder och över tiden. I denna uppsats illustreras utvecklingen av konsumtionsskatterna i Sverige mellan 1862 och 2010. Detta är den första studie i sitt slag som redovisar konsumtionsskatternas utveckling över ett så långt tidsperspektiv.
Olika skatter har olika för- och nackdelar. Skattesystemets mix av olika skatter är därför av betydelse för ekonomins funktionssätt. Den fördel med konsumtionsskatter som oftast lyfts fram är att de inte missgynnar sparande medan nackdelen är att konsumtionsskatter kan slå hårdare mot låginkomsttagare.
Minskad andel av skatteintäkterna
I början av den undersökta perioden var konsumtionsskatterna den viktigaste skattebasen medan dess andel av BNP var relativt låg. Både som andel av statens skatteintäkter och som andel av BNP kom konsumtionsskatternas betydelse att kraftigt minska under världskrigen även om en viss återhämtning skedde efter krigen. Mätt som andel av statens skatteintäkter har betydelsen av konsumtionsskatterna minskat, samtidigt som deras andel av BNP har mångdubblats. Anledningen till att konsumtionsskatterna som andel av BNP stigit medan dess andel av statens skatteintäkter sjunkit har att göra med att statens skatteintäkter var relativt låga som andel av BNP i början av perioden medan andelen därefter stigit kraftigt.
Konsumtionsskatterna kan, kort uttryckt, delas in i tullar, allmänna konsumtionsskatter (såsom moms) och specifika konsumtionsskatter eller punktskatter (såsom tobaksskatt). Utvecklingen av dessa olika kategorier skiljer sig markant åt.
Tullar stor inkomstkälla förr
Tullar var en mycket viktig inkomstkälla för staten, framför allt före första världskriget. Initialt var tullarnas syfte att både generera inkomster till staten och att skydda vitala eller nya delar av näringslivet. Runt förra sekelskiftet kunde tullarnas andel av statens skatteinkomster vara nästan 50 procent. Tullarnas betydelse minskade dock snabbt och efter andra världskriget syftade tullarnas endast till att skydda svensk industri. I slutet av perioden var tullarnas betydelse som intäktskälla för staten försumbar.
Specifika konsumtionsskatter viktigast under 1950-talet
Tillsammans med tullarna utgjorde de specifika konsumtionsskatterna den viktigaste grunden för statens skatteintäkter i början av perioden. Störst betydelse hade dock de specifika konsumtionskatterna under mellankrigstiden fram t.o.m. 1950-talet, varefter deras betydelse minskat. Till skillnad från tullarna har inte de specifika konsumtionsskatterna helt spelat ut sin roll. De varor som beskattats skiljer sig dock markant under den undersökta perioden. Före första världskriget var det främst alkoholrelaterade produkter och socker som beskattades. Under mellankrigstiden tillkom tobak och fordonsrelaterade skatter som viktiga skattebaser. Efter andra världskriget har fokus främst riktats mot energi- och miljörelaterade varor och tjänster.
Allmänna konsumtionsskatter allt betydelsefullare
Allmänna konsumtionsskatter infördes sent i förhållande till övriga konsumtionsskatter. En tillfällig omsättningsskatt (omsen) infördes under andra världskriget. Omsen återinfördes inte igen förrän 1960 efter en livlig debatt bland politiker och ekonomer. Initialt var omsen låg och skatteintäkterna begränsade, men dess betydelse ökade snabbt. År 1969 omvandlades omsättningsskatten till en mervärdesskatt (momsen) och skattesatserna steg ytterligare. I slutet av perioden utgjorde momsen den klart viktigaste konsumtionsskatten.
IFN Working Paper nr 956, ”Taxation of Goods and Services in Sweden (1862–2013)”, är författat av Mikael Stenkula, Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
