Produktivitetstillväxten är högre i USA än i Europa. Orsaken till detta debatteras ständigt i näringslivet samt av politiska beslutsfattare och forskare. Detaljhandeln nämns ofta som en viktig sektor i detta sammanhang, eftersom etableringen av nya butiker är reglerad i Europa men inte på samma sätt i USA. Vi analyserar hur regleringar vid etablering av nya butiker på lokala marknader påverkar produktiviteten i svensk detaljhandel. Resultaten visar att en liberalare tillämpning av regleringarna ökar produktiviteten. Vi finner också att nyetablering och utslagning av butiker spelar en alltmer betydelsefull roll för att öka tillväxten.
Detaljhandeln nämns ofta som en sektor som står för en betydande del av produktivitetsgapet mellan USA och Europa. Detaljhandeln är dessutom viktig att analysera eftersom den utgör en betydelsefull del i moderna ekonomier. I dag står detaljhandeln i många länder för upp till 6 procent av BNP och upp till 10 procent av antalet anställda.
I Europa finns regleringar som innebär att lokala politiker eller myndigheter bestämmer om en ny butik får öppna på en lokal marknad. I Sverige ger plan- och bygglagen makten till kommunerna att bestämma om och var en ny butik kan etableras. Trots att det är allmänt vedertaget att mildare regleringar ökar produktiviteten finns det i dag lite kunskap om hur vi kan utvärdera och mäta storleken på dessa produktivitetsförändringar.
Ny metod och omfattande datamaterial
Vi utvecklar en dynamisk modell som kombineras med data för alla detaljhandelsbutiker i Sverige under perioden 1996‒2002. Därtill använder vi olika mått på hur många ansökningar om förändringar i plan- och bygglagen som varje kommun godkänt årligen.
Modellen tar hänsyn till att butikerna konkurrerar på lokala marknader och påverkas olika av regleringsförändringar. Den grundläggande idén är att minskade regleringar på lokala marknader ökar den potentiella konkurrensen, vilket tvingar butiker att förbättra sig för att överleva. Till skillnad från de flesta tidigare studier om regleringar och produktivitet i detaljhandeln har vår ansats en tydlig koppling mellan ekonomisk teori och den empiriska tillämpningen. Vår analys tar även hänsyn till att villkoren skiljer sig åt mellan olika delsektorer såsom kläder, sportartiklar, leksaker, etc.
Fler godkända ansökningar ökar produktiviteten
Resultaten visar att en liberalare tillämpning av regleringar för nyetableringar leder till att existerande butiker tvingas öka sin produktivitet för att fortsätta vara kvar på marknaden. En mer liberal reglering leder även till att nyetablering och utslagning av butiker bidrar mer till den aggregerade produktiviteten. Om en kommun godkänner ytterligare en ansökan om förändring i plan- och bygglagen leder det till att produktiviteten i medianbutiken ökar med omkring 2 procent inom de flesta delsektorer. Om varje kommun godkänner en ansökan mindre för varje delsektor motsvarar det en årlig ekonomisk kostnad för detaljhandeln på omkring 10 procent av totala investeringar i kapital. Eftersom plan- och bygglagen omfattar många aspekter behöver fördelarna i form av ökad produktivitet ställas mot tänkbara nackdelar för exempelvis miljön.
IFN Working Paper 939, "A Dynamic Analysis of Entry Regulations and Productivity in Retail Trade", har författats av Florin Maican, Göteborgs universitet och IFN, och Matilda Orth, IFN.
