Globalisering, tillväxt i högteknologiska branscher och global harmonisering av patentinstitutioner har stimulerat ökningen av beviljade patent utomlands, s.k. systerpatent. I denna studie utvecklar vi en teori där beslutet att ansöka om systerpatent beror på värdlandets egenskaper och kvaliteten på den patenterade uppfinningen. De empiriska resultaten ger stöd för teorin. Benägenheten att ansöka om systerpatent ökar med uppfinningens kvalitet samt marknadsstorlek och tillväxt i värdlandet. Patentering utomlands ökar även om den teknologiska rivaliteten är hög, dvs. om det finns risk att uppfinningen skulle imiteras i värdlandet.
Det är allmänt accepterat att de processer som leder till att nya teknologier utvecklas, kommersialiseras och sprids är viktiga för ekonomisk tillväxt. För att ge skydd och incitament till upphovsmakarna kan teknologiska uppfinningar patenteras. Patent ger visserligen innehavarna en temporär monopolposition som hindrar att andra använder den nya teknologin. Men patentering kräver även att ansökarna offentliggör grundläggande funktioner hos uppfinningen. Därmed spelar patent en nyckelroll för teknologispridningen.
Systerpatent en indikator på internationell teknologispridning
Ansökan om patent utomlands, s.k. systerpatent, signalerar att uppfinningen har en potentiell marknad utomlands, men det är även en indikator på internationell teknologispridning. Ju fler systerpatent desto bättre skydd för uppfinningen, men kostnaderna ökar också. Beslutet att ansöka om systerpatent är därför en avvägning mellan intäkter och kostnader. Under senare decennier har antalet systerpatent ökat kraftigt över hela världen. Orsaken till detta är ökad globalisering, hög tillväxt i högteknologiska branscher och harmonisering av patentinstitutioner globalt.
Systerpatent, värdlandets egenskaper och uppfinningens kvalitet
I denna studie utvecklar vi en teoretisk modell där beslutet att ansöka om systerpatent i ett värdland beror på flera faktorer. Hit hör värdlandets egenskaper i form av tillväxt och marknadsstorlek, kostnaden för patentering, kvaliteten på den underliggande uppfinningen samt risken att uppfinningen imiteras i värdlandet, s.k. teknologisk rivalitet. Modellen testas sedan empiriskt med hjälp av en unik databas på svenska patent. I stort sett stöder de empiriska resultaten den teoretiska modellen. Resultaten visar att sannolikheten för att ett systerpatent beviljas i ett specifikt värdland ökar med teknologisk rivalitet, marknadsstorlek och tillväxt i värdlandet samt kvaliteten på den underliggande uppfinningen. Dessutom orsakar höga patentkostnader i värdlandet färre systerpatent.
IFN Working Paper nr 934, "Micro Evidence on International Patenting" är författat av Per Botolf Maurseth, BI, Oslo, och Roger Svensson, IFN.
