Denna studie analyserar hur människors hälsa påverkas av pensionering och av hur länge de har varit pensionerade. Uppsatsen använder paneldata från 11 europeiska länder och två strategier för att separera kausalitet från korrelation. Jag finner att båda måtten som analyseras har konsekvent negativa hälsoeffekter på den som gått i pension i ett något längre perspektiv, medan de kortsiktiga effekterna är tvetydiga.
Sjunkande födelsetal, ökad medellivslängd samt en kraftig ökning av andelen pensionärer i befolkningen har sedan andra världskriget varit förbundet med minskat arbetskraftsdeltagande i Europa. Tidigare forskning indikerar att förändrade ekonomiska incitament att gå i pension till följd av expansionen av länders pensionssystem är en viktig förklaring till denna utveckling. Eftersom människor i dag lever längre men ofta går i pension tidigare jämfört med 1900-talets mitt behöver fler försörjas av färre, vilket i sin tur har ökat trycket på många länders pensionssystem. Dessutom leder lägre arbetskraftsdeltagande också till mindre sparande, och därmed sämre investeringsmöjligheter, vilket gör att fenomenet får ytterligare konsekvenser för ländernas tillväxt.
Stora konsekvenser för statens välfärdsutgifter
Samtidigt som det alltså finns samhällsekonomiska skäl att öka arbetskraftsdeltagandet bland äldre är det också viktigt att analysera hälsoeffekterna av ett längre arbetsliv. Vård och omsorg finansieras till största del med offentliga medel i Europa, och huruvida pensionering är bra eller dålig för individers hälsa har därför implikationer för ländernas offentliga finanser. Om pensionering har positiva hälsoeffekter kan reformer som förlänger arbetslivet också höja vårdutgifterna för äldre. Om pensionering å andra sidan har negativa hälsoeffekter skulle istället vårdutgifterna kunna sänkas och resurser kunna överföras till andra välfärdstjänster om fler arbetade längre.
Hälsan kan påverkas negativt på sikt
Med hjälp av en stor paneldatabas utvärderar jag effekterna av pensionering på individers hälsa i 11 europeiska länder. Uppsatsen analyserar hälsoeffekterna av både pensionering och av hur länge en individ har varit pensionerad. Resultaten indikerar att båda måtten har negativa effekter på självrapporterad, generell, mental och fysisk hälsa i ett något längre perspektiv, medan de kortsiktiga effekterna är tvetydiga. Detta tyder på att reformer som stärker de ekonomiska incitamenten att arbeta längre kan vara mycket samhällsekonomiskt lönsamma. Reformerna kan leda till långsiktigt hållbara pensionssystem, förbättrade förutsättningar för ekonomisk tillväxt, minskade vårdutgifter samt bättre hälsa bland äldre.
IFN Working Paper nr 928, "Work ’til You Drop: Short- and Longer-Term Health Effects of Retirement In Europe", är författat av Gabriel H Sahlgren, Institute of Economic Affairs, London, och Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
