Små oberoende entreprenörsföretag har en remarkabel förmåga att göra s.k. genombrottsinnovationer. Varför? I denna uppsats visar vi att entreprenörsföretag med höga kommersialiseringskostnader har incitament att satsa på högriskprojekt – med stor avkastning om de lyckas – för att minska sina förväntade kommersialiseringskostnader. Samtidigt skulle samhället föredra att entreprenörerna tar ännu högre risker då de övertar vinster från etablerade företag.
Under de senaste årtiondena har entreprenörskap utvecklats till en huvudfråga på den politiska arenan. En viktig fråga har varit vilka de optimala åtgärderna är för att stimulera högkvalitativt entreprenörskap. Faktum är att ett flertal empiriska studier visar att små oberoende entreprenörsföretag har gjort ett stort antal banbrytande innovationer. Jämfört med etablerade företag satsar entreprenörerna oftare på forskningsprojekt med hög avkastning men också med en hög risk. Frågan är varför.
I denna uppsats utvecklar vi en teori där både entreprenörer och etablerade företag kan satsa på forskningsprojekt med olika risknivå. I analysen visar vi att entreprenörer har drivkrafter att satsa på projekt med högre risk och högre potential än etablerade företag. En anledning är att entreprenörer med högriskprojekt minskar kostnaden för sina förväntade höga kommersialiseringskostnader, eftersom dessa kostnader bara uppstår om projektet lyckas och blir kommersiellt gångbart. Vi visar också att de etablerade företagen har anledning att satsa på säkrare projekt i syfte att skydda sig från att konkurrensutsättas på sina redan existerande marknader.
Samtidigt finner vi att samhället föredrar att entreprenörer tar högre risker i sina projekt. Detta eftersom i de fall entreprenörerna lyckas – och därmed tränger undan etablerade företag – sker detta med genombrottsinnovationer.
Våra resultat visar att samhället skulle vinna på att satsa på policyåtgärder i syfte att stimulera entreprenörskapet i allmänhet. Vår analys påvisar även risker med riktat kommersialiseringsstöd då detta kan leda till en fokusering på mediokert entreprenörskap.
IFN Working Paper nr 926, "Why Entrepreneurs Choose Risky R&D Projects – But Still Not Risky Enough", är författat av Erika Färnstrand Damsgaard, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, Institutet för Näringslivsforskning, samt Helder Vasconcelos, Faculdade de Economia, Universidade do Porto.
