Tolerans är en viktig egenskap hos människor i ett samhälle. Det handlar om att kunna leva och verka tillsammans trots olikheter. Särskilt viktig är tolerans för minoriteter, men samhället i stort kan också gynnas av tolerans, som är förknippat med högre välmående och, i vissa fall, större ekonomisk dynamik. I denna studie av ett 65-tal länder finner vi att ett lands rättsliga regelverk och en stabil och trovärdig penningpolitik bidrar till ökad tolerans mot homosexuella.
Nationalekonomisk forskning har på senare år i ökad grad kommit att undersöka sambandet mellan ekonomi och olika sociala och kulturella faktorer. Det handlar t.ex. om att se om ekonomin eller dess bakomliggande regelverk påverkar utfall som tillit, religion och tolerans. I denna studie undersöker vi just om graden av marknadsekonomi, eller ekonomisk frihet, är relaterad till graden av tolerans i ett samhälle.
Marknadsekonomi skulle kunna öka eller minska tolerans
Vi menar att både marknadsekonomins institutioner och marknadsprocessen talar för att marknadsekonomin har en positiv påverkan på tolerans. Institutionerna utgörs främst av rättssystemet, som skapar förutsägbarhet och en förlitan om att de som beter sig opportunistiskt och destruktivt kommer att straffas, vilket avskräcker sådant beteende och gör risken att interagera med personer som är annorlunda mindre. Marknadsekonomins institutioner möjliggör också marknadsprocessen, som vi tror kan öka toleransen genom att ekonomiska transaktioner kan skapa förståelse för att människor som är annorlunda inte vill en illa, genom att det kostar att rata produktiva människor pga. grupptillhörighet och genom att marknadssamhället möjliggör urbanisering och mobilitet, där människor kan flytta från den lilla gruppens homogenitet och konformism.
Det finns också en del som talar för en negativ effekt av marknadsekonomi på tolerans. Exempelvis är många marknadstransaktioner kortvariga och anonyma, vilket kan möjliggöra bedrägligt och exploaterande beteende. Likaså bygger marknadsekonomin på vissa moraliska fundament och normer som kan urholkas av marknadsmekanismer, vilka ger utrymme för materiellt egenintresse. Slutligen kan marknadsekonomin ge upphov till ekonomiska klyftor, som kan skapa misstro grupper emellan.
På teoretisk grund finns det alltså en del som talar för en positiv effekt och annat som talar för en negativ effekt, varför en empirisk analys behövs för att klargöra hur förhållandet faktiskt ser ut.
Rättsstat och stabilt penningvärde ökar toleransen
Vi använder i vår empiriska studie ett mått på graden av marknadsekonomi som kallas det ekonomiska frihetsindexet. Det består av fem områden som vägs samman, men som även kan användas som enskilda mått: statens storlek, rättsstatens kvalitet, penningväsendets stabilitet, ekonomisk öppenhet mot omvärlden samt regleringars omfattning. Vidare använder vi oss av fyra toleransmått: tolerans mot homosexuella, tolerans mot personer av annan ras, hur viktigt det anses att lära barn tolerans och genomsnittet av dessa tre (som vi kallar ”global tolerans”).
Vi finner framförallt att två områden av det ekonomiska frihetsindexet är relaterade till tolerans: rättsstatens kvalitet och penningväsendets stabilitet. Ju högre rättssystemets kvalitet är – ju mer pålitligt och likabehandlande det är – desto högre tolerans; och ju stabilare penningväsende – ju lägre och stabilare inflation – desto högre tolerans. Närmare bestämt är det tolerans mot homosexuella som påverkas. Att just homosexuella gynnas kan bero på att de är integrerade i ekonomi och familjer och inte nödvändigtvis framstår som så annorlunda som personer med t.ex. annan hudfärg. Detta resultat står sig även när vi undersöker sambandet mer utförligt.
Vi finner också att social tillit fungerar som en mekanism. I länder där människor i hög grad litar på varandra är effekten av ekonomisk frihet på tolerans betydligt högre än i andra länder. Detta kan tolkas som att social tillit gör människor mindre oroliga för att en fri ekonomi missgynnar dem i förhållande till andra.
Det tycks således som om vissa centrala inslag i marknadsekonomin gynnar tolerans och att det inte finns tecken på att några av inslagen i den missgynnar tolerans.
IFN Working Paper nr 918, ”Does Economic Freedom Foster Tolerance?”, är författat av Niclas Berggren, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Ekonomihögskolan i Prag, och Therese Nilsson, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
