I stort sett alla länder har undertecknat ett eller flera internationella handelsavtal. Dessa avtal syftar till att öka handeln länderna emellan genom att begränsa användningen av olika former av unilaterala handelshinder, som tullar och importkvoter. I denna översikt diskuteras den omfattande teoretiska forskningslitteraturen som belyser drivkrafterna bakom dessa avtal och skälen till deras utformning.
Det i särklass mest omfattande handelsavtalet är World Trade Organization (WTO)-avtalet, som med närmare 160 signatärstater täcker ca 95 procent av världshandeln. Men det finns även hundratals regionala avtal, som EU och NAFTA (North-American Free Trade Agreement) mellan Kanada, Mexiko och USA. Dessa avtal har många gemensamma drag. Exempelvis regleras de flesta gränshinder som tullar och kvantitativa handelshinder i avtalen. Inhemska politik-instrument som skatter och regleringar kan dock bestämmas unilateralt, men måste då respektera så kallade National Treatment-klausuler som kräver att inhemska politik-
instrument inte används för att diskriminera till inhemska producenters fördel. Mycket forskning har de senaste 20 åren försökt att kasta ljus över skälen till dessa avtalsstrukturer.
Förståelse av avtalens syften underlättar tolkning
Det är naturligtvis intressant i sig att förstå drivkrafterna bakom dessa omfattande avtal. Men det är även centralt för att kunna tolka avtalen. Avtalen är i hög grad kontraktsmässigt ”inkompletta”, d.v.s. mycket vad gäller avtalens konkreta innebörd är fortfarande oklart vid avtalens undertecknande och överlåts istället åt tvistelösningsmekanismer. Grundläggande juridiska principer kräver att avtalen tolkas i ljuset av deras syfte. Eftersom avtalen i hög grad syftar till en reglering av förutsättningarna för internationell handel, är det nödvändigt att förstå avtalens ekonomiska syften och funktionssätt för att kunna tolka dem.
Handelsavtal internaliserar internationella externaliteter
Studien belyser främst det i forskningslitteraturen förhärskande synsättet att handelsavtal syftar till att internalisera internationella externaliteter från unilateralt förd politik. Dessa externaliterer beror på två förhållanden. Det första är att alla länders ekonomier är sammanlänkade – genom internationell handel i varor och tjänster, kapitalflöden samt flöden av kunskap och idéer. Detta medför att i stort sett alla ekonomisk-politiska beslut påverkar alla andra länder. Ofta är påverkan indirekt och kvantitativt obetydlig. Men i andra situationer, som när ett land tullbelägger import från ett annat land, kan påverkan vara betydande. Den andra omständigheten är att nationella beslutsfattare främst ser till effekterna av besluten för inhemska intressenter och att de tenderar att negligera konsekvenserna för andra länder p.g.a. de nationella ekonomiernas sammanlänkning. I en sådan värld blir rollen för handelsavtal att förmå länder att ta hänsyn till de internationella implikationerna av den förda politiken.
Avtalens struktur
I studien belyses en rad egenskaper hos handelsavtal generellt, t.ex. att:
• avtalen är ömsesidiga – exempelvis byts tullreduktioner mot tullreduktioner
• avtalen måste vara “självuppfyllande” – det finns ingen internationell myndighet som ser till att de efterlevs
• avtalen är som ovan nämnts kontraktsmässigt inkompletta
• avtalen manifesteras genom explicita överenskommelser och inte genom ”tyst förståelse”
Studien diskuterar även hur litteraturen kan bidra till förståelsen av ett stort antal mer specifika egenskaper hos WTO-avtalet, som exempelvis att det inte förbjuder exportskatter och att det tillåter såväl tillfälliga och som permanenta höjningar av förhandlade tullar.
IFN Working Paper nr 916, "Why the WTO? An Introduction to the Economics of Trade Agreements", är författat av Gene M. Grossman, Princeton University, och Henrik Horn, IFN.
