I spåren av finanskrisen har vissa orter och kommuner drabbats värre än andra när det gäller arbetslöshet. För lokala beslutsfattare uppstår då frågan hur man bäst skapar nya arbetsmöjligheter i regionen. I denna uppsats studerar därför författarna hur nya arbetstillfällen fortplantar sig genom den lokala arbetsmarknaden och skapar ytterligare lediga tjänster i helt andra branscher och sektorer. Detta sker genom den så kallade multiplikatoreffekten.
Arbetslösheten är en av de mest omdebatterade frågorna i dagens Sverige, särskilt sedan finanskrisen slog till 2009. Tittar man på statistik från arbetsförmedlingen framgår dock att den regionala variationen är stor mellan olika delar av landet. Av denna anledning kan det vara av intresse både för politiker på regional- och riksnivå att känna till hur man på bästa sätt riktar insatser mot ett visst område för att på så sätt minska arbetslösheten.
Författarna till denna uppsats studerar därför hur en ökning av arbetstillfällen inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn fortplantar sig till tjänstesektorn genom ökade anställningsmöjligheter där. Genom att personer anställs får de nämligen större möjligheter att konsumera och efterfråga tjänster, vilket då leder till att ytterligare nya arbetstillfällen skapas. Denna effekt kallas multiplikatoreffekten, eftersom en ökning av antalet arbetstillfällen med ett kan leda till att en eller fler ytterligare anställningsmöjligheter uppstår.
Större effekter i USA
Deras skattningar tyder på att en ökning av sysselsättningsnivån i en lokal arbetsmarknad med ett leder till att 0,4–0,8 ytterligare jobb skapas inom tjänstesektorn. Detta är något lägre än tidigare skattningar för USA. Enligt författarna beror detta förmodligen på den lägre rörligheten i Sverige, som en konsekvens av generösare välfärds- och arbetslöshetsförsäkringssystem.
Högutbildade ger mer effekt
Ett annat resultat forskarna finner är att om man lägger till ett jobb där viss utbildning från ett universitet eller en högskola krävs får man en större effekt. Faktum är att detta leder till tre nya jobb inom tjänstesektorn. På samma sätt leder en anställning inom den högteknologiska sektorn även till en kraftigare ökning av jobb inom tjänstesektorn. Förmodligen hänger dessa större effekter samman med att dessa jobb generellt sett är mer högavlönade, varför vi kan förvänta oss en högre efterfrågeökning på tjänster i dessa fall.
Sammantaget slår författarna fast att deras resultat inte ger belägg för att statsmakten generellt ska gå in och agera på marknaden. Om däremot arbetslösheten i en viss region är osedvanligt hög och man bestämmer sig för att göra något åt det så är en effektiv åtgärd att skapa möjligheter för kvalificerade jobb. Dessa kommer sedan i sin tur att skapa en efterfrågan på en mängd olika tjänster, vilket därigenom leder till ytterligare arbetstillfällen.
IFN Working Paper nr 914, "Local Multipliers and Human Capital in the US and Sweden", är författat av Enrico Moretti, University of California at Berkeley och Per Thulin, KTH.
