I denna studie undersöker vi hur influensaepidemin spanska sjukan, som inom en kort tidsperiod dödade ett stort antal människor, påverkade arbetsinkomster, kapitalavkastning och fattigdom i Sverige. Genom att använda data på länsnivå finner vi att epidemier med hög dödlighet kan ha en stor negativ inverkan på levnadsstandarden för den överlevande befolkningen. Detta resultat står i skarp kontrast till de dominerande makroekonomiska modellerna, som förutspår en ökad levnadsstandard för dem som överlever.
År 1918 drabbades världen av en mycket omfattande influensapandemi, den så kallade spanska sjukan. Beräkningar visar att 500 miljoner människor över hela världen smittades av viruset, och att 50-100 miljoner människor (cirka 4 procent av världens befolkning vid den tiden) dog i efterdyningarna av virusinfektionen i fyra olika vågor åren 1918-20. Till skillnad från vanliga influensastammar som drabbar barn och äldre människor slog spanska sjukan främst till mot individer i arbetsför ålder, d.v.s. mellan 15 och 40 år. Trots dess extraordinära omfattning har epidemins ekonomiska konsekvenser aldrig noga undersökts. I denna uppsats analyserar vi hur arbetsinkomster, kapitalavkastning och fattigdom påverkades av den plötsliga minskning av arbetskraften som influensan gav upphov till.
Flera fördelar med att studera influensans effekter just i Sverige
För denna uppsats har vi använt data från SCB och Medicinalstyrelsen över förhållanden vad gäller influensadödlighet, fattigdom, arbets- och kapitalinkomster och övriga kontrollvariabler för svenska län för tidsperioden 1911-30. Dessa administrativa data är av ovanligt god kvalitet jämfört med data från många andra länder och dessutom finns data systematiskt insamlat över tid. Utöver god tillgång och kvalitet på data finns det ytterligare fördelar med att studera effekterna av spanska sjukan just i Sverige. För det första deltog inte landet aktivt i första världskriget, vilket minskar risken för att förväxla effekter av influensan med störningar relaterade till kriget. Dock är det möjligt att Sverige påverkades indirekt av kriget genom försvårad handel med omvärlden vilket vi försöker ta hänsyn till i den empiriska analysen. För det andra finns stor variation i influensadödlighet mellan svenska län (samtidigt som den geografiska rörligheten var begränsad). Nästan en procent av den svenska befolkningen dog av spanska sjukan. I de värst drabbade områdena var antalet dödsfall per capita nästan tre gånger högre än i de län där en mindre andel av befolkningen insjuknade i influensan.
Fattigdomen ökade
För att studera spanska sjukans ekonomiska effekter utnyttjar vi variationen i dödligheten mellan svenska län. Medan tendenserna för kapitalinkomster mellan länen var mycket likartade innan spanska sjukan slog till, visar resultaten att kapitalinkomsterna kraftigt sjönk åren efter pandemin i de län som påverkades mest av influensan. Minskningen kan vara så stor som 24 procent. Å andra sidan verkar det inte finnas någon motsvarande ökning av löntagarnas inkomster. Trenden för lönerna verkar vara densamma i de mest och minst drabbade länen.
Makroekonomiska modeller är relativt tydliga om vad vi kan förvänta oss ska ske i en ekonomi då utbudet av arbetskraft minskar drastiskt. Då mängden kapital per arbetare ökar, bör lönerna öka och kapitalavkastningen minska i efterdyningarna av en omfattande epidemi. Med andra ord skiljer sig våra resultat från de prediktioner som ges av traditionella ekonomiska modeller. Likaså kommer vi till annorlunda slutsatser än tidigare studier på samma tema. Forskning kring effekterna av digerdöden i Europa tyder snarare på att epidemin gav upphov till en stark och ihållande ökning av lönerna, medan priset på land sjönk.
Möjligen skulle de överraskande resultaten kunna förklaras av oväntade förändringar i ekonomisk ojämlikhet inom länen. När vi studerar hur spanska sjukan påverkade fattigdom finner vi att andelen fattiga i befolkningen ökade. Rimligen kan en del av denna ökning förklaras med att vissa äldre människor förlorade sina vuxna barn i influensan och således också förlorade ett visst försörjningsstöd. Dock är fattigdomsökningen för stor för att enbart förklaras av sådana effekter. Således verkar det som om spanska sjukan orsakade en störning i den ekonomiska aktiviteten med större inverkan än just förändringar i faktoravkastning.
Forskning från fler länder behövs
Resultaten i vår studie tyder på att det finns ett behov av en ännu nogrannare undersökning av effekterna av spanska sjukan som också inkluderar data från andra länder. Om resultaten återigen bekräftas ger detta en tydlig fingervisning om att befintliga makroekonomiska modeller är alltför förenklade för att kunna ge användbar kunskap om vilka ekonomiska konsekvenser som följer av omfattande epidemier.
IFN Working Paper nr 611, "What Doesn't Kill You Makes You Stronger? The Impact of the 1918 Spanish Flu Epidemic on Economic Performance in Sweden", är författat av Martin Karlsson, Technische Universität Darmstadt, Therese Nilsson, Lunds universitet och IFN, samt Stefan Pichler, Technische Universität Darmstadt och Goethe University Frankfurt.
