Skydd av privat ägande och hög kvalitet på rättsstaten är viktiga för en ekonomis förmåga att växa och utvecklas. Därför blir frågan vad som påverkar dessa institutioner relevant. I denna studie av 112 länder finner vi att ett viktigt socialt fenomen, religiositet, verkar försvaga skyddet av privat ägande och kvaliteten på rättsstaten i demokratier.
På senare år har institutionernas, dvs. lagarnas, reglernas och normernas, betydelse för ekonomisk utveckling undersökts i nationalekonomisk forskning. Resultaten tyder på att inte minst skydd av privat ägande och hög kvalitet på rättsstaten är viktiga. Samtidigt har många kulturella och sociala faktorer visat sig viktiga för hur en ekonomi fungerar och för hur lagar och regler utformas. En sådan faktor är religion. I denna studie undersöker vi hur religiositet påverkar de lagar och regler som skyddar privat ägande och som utgör rättsstaten.
Data för 112 länder
Den aspekt av religion som undersöks är religiositet, som mäts genom den andel av befolkningen i olika länder som anser att religionen är en viktig del i deras dagliga liv. Genom statistisk analys av upp till 112 länder runt 2008–09 kopplas religiositet till två index som mäter skyddet av privat ägande och rättsstatens kvalitet. Det första måttet, från Heritage Foundation, baseras på nationella experters bedömningar av hur starkt skyddet av privat ägande är i praktiken. Det andra måttet, från Världsbanken, grundas i en sammanställning av ett antal expertbedömningar och olika enkätundersökningar som bedömer rättsstatens kvalitet.
Skyddet försvagas bara i demokratiska länder
Resultaten visar att religiositet är negativt relaterad till de två institutionella måtten, särskilt till skyddet av privat ägande. Ju högre andel religiösa i ett land, desto svagare är detta skydd. Däremot har medlemsandelar i olika religioner ingen effekt på ägandeskyddet och rättsstaten: det är hur viktig religionen är i människors liv som spelar roll. Resultaten skiljer sig också åt mellan demokratier och autokratier. Det visar sig att de endast håller i demokratiska länder, och ju mer demokratiska, desto större är den negativa effekten.
Politiska processen viktig
Vi tolkar resultaten utifrån denna figur.
Vår teori säger att religiositet påverkar institutionernas utformning genom den politiska processen: därför får vi också statistiskt säkerställda resultat enbart för demokratier. Religiositet kan påverka politikerna själva och den kan påverka väljare och intressegrupper, som i sin tur påverkar politiker. Beroende på de politiska institutionerna (graden av demokrati) får denna påverkan olika genomslag. Religiositet kan försvaga ägandeskydd och rättsstat på flera olika sätt: ett anti-materialistiskt fokus på det eviga; en etisk övertygelse att rikedomar inte ska skyddas; en tro på straff efter döden som kan försvaga stödet för världslig rättskipning; minskad social tillit, vilket försvårar stödet för kollektiva varor som rättsstaten; samt en syn på rättsstaten som en konkurrent till religionens egen, interna rättsskipning. Vi har dock inte möjlighet att testa i vilken mån dessa faktorer förklarar våra resultat, utan de får ses som potentiella förklaringsfaktorer vars vikt vidare forskning får utröna.
Dessa resultat tyder bl.a. på att en utveckling mot sekularisering, som i stora delar av västvärlden, inte behöver ha negativa, utan snarast positiva, effekter på de institutioner som kanske är viktigast för ekonomisk tillväxt.
IFN Working Paper nr 905, "Does Religiosity Promote Property Rights and the Rule of Law?", är författat av Niclas Berggren, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Christian Bjørnskov, Nationalekonomiska institutionen, Århus universitet.
