Under det senaste årtiondet har det ofta hävdats att inkomstojämlikhet är en hälsorisk och att människor som bor i samhällen med stora inkomstskillnader mår sämre än människor bosatta i områden där inkomstskillnaderna är mindre. Frågan har studerats av forskare inom flertalet olika vetenskapliga discipliner och det finns en omfattande litteratur som testar om det finns en ojämlikhetseffekt i rika länder. Dock finns mycket begränsade insikter kring hur sambandet mellan ojämlikhet och individuell hälsa ser ut i en ekonomiskt lägre utvecklad kontext. I denna studie undersöks hur ekonomisk ojämlikhet påverkar barns hälsa i Zambia. I motsats till existerande hypoteser finner vi att större ojämlikhet samvarierar positivt med bättre barnhälsa.
Sambandet mellan hälsa och inkomstojämlikhet har studerats under lång tid. Mot bakgrund av att man ofta funnit en negativ korrelation mellan inkomstojämlikhet och olika folkhälsomått har det hävdats att ojämlikhet i sig självt utgör en hälsorisk. Dock är det problematiskt att studera sambandet mellan ojämlikhet och hälsa med aggregerade data då en negativ korrelation mellan dessa båda variabler är förenlig med flera olika typer av samband mellan individens hälsa, inkomstnivån och fördelningen av inkomster. Mer bestämt kan en negativ korrelation förklaras av att sambandet mellan individuell inkomst och individens hälsa är positivt, men att effekten avtar med högre inkomster så att hälsovinsten av ytterligare inkomst är mindre för en rikare jämfört med en fattigare individ (absoluta inkomsthypotesen), att skillnaden mellan en indi-vids inkomst och inkomsterna i en referensgrupp påverkar hennes välmående (relativa inkomsthypotesen), och/eller att just alla individer i ett samhälle mår sämre när inkomstojämlikheten ökar (inkomstojämlikhetshypotesen).
Zambiska data på barnhälsa
I denna uppsats undersöker vi empiriskt hur zambiska barns hälsa samvarierar med ekonomisk ojämlikhet på olika geografiska nivåer. Utöver att testa förekomsten av en ojämlikhetseffekt testar vi även den absoluta och relativa inkomsthypotesen. Vi använder data från hushållsbudgetundersökningar genomförda under åren 1998 och 2004 som är rika på information om barnens fysiska hälsostatus, samt data om familjens utgifter, utbildningsnivå och andra socioekonomiska egenskaper. För att mäta barnhälsa använder vi information om barnens längd i relation till deras ålder och beräknar en indikator som sätter denna information i relation till längden för ett friskt barn av samma kön och i samma ålder. Enligt medicinska studier är detta en bra indikator på graden av undernäring som är jämförbar för barn upp till fem år oavsett ras eller etnisk bakgrund. Analysen inkluderar 10 300 barn.
Större ojämlikhet förknippat med bättre barnhälsa
I enlighet med absoluta inkomsthypotesen finner vi att hushållets ekonomiska situation samvarierar positivt med bättre barnhälsa. Medan ojämlikhetshypotesen förutspår att inkomstskillnader, oberoende av individuella inkomster, kommer att påverka hälsan negativt, finner vi dock att större ojämlikhet är förknippat med bättre barnhälsa. Dessa resultat är robusta för inkluderandet av en stor mängd kontrollvariabler och olika specifikationer. Resultaten består även när vi tar hänsyn till möjligheten att orsaksambandet är det omvända och att barnhälsa påverkar hushållens ekonomiska status snarare än tvärtom.
Resultaten tyder på att sambandet mellan ekonomisk ojämlikhet och hälsa i utvecklingsländer kan vara annorlunda än den syn som dominerar i den befintliga litteraturen, främst baserad på sambandet i utvecklade länder, och att alternativa mekanismer kan gälla i fattiga länder.
IFN Working Paper 899, "Income Inequality and Individual Health: Exploring the Association in a Developing Country", är författat av Therese Nilsson (Lunds universitet och IFN) och Andreas Bergh (IFN och Lunds universitet).
